sänga-bodar, sänga-stugor, natt-stufvor, herbergen, sänga-herbergen, hvilka användes till sof-rum för gårdens folk och för kommande gäster. Wärends-lagen föreskrifver serskildt, att å kyrko-bol skulle, förutom stuwan, äfven finnas ett hærberghi. Det ibland dessa herbergen, som tjenade till bostad för drängarne, blir i domböckerna omtaladt under namn af dränga-stofva, och det som beboddes af de qvinnliga hjonen heter pigo-hus.
Fanns vid gården en serskild byggnad för matredningen, så fick densamma namn af stekare-hus eller steger-hus. Ett sådant serskildt steger-hus omtalas ofta och förekom vid Moheda prestgård ännu år 1639.
För öfrigt omtalas i domböckerna från denna tid: skrapel-stofvor, »små Mallda-stufvor», bola-hus, gård-hus, korn-hus, vist-hus, Ecke-hus, bodar och källare-hus. Å Eds gård förekom en bod under namn af fataburen. Den utbyggda ingången till källarehuset blir vid samma tid omtalad under namn af stuka, källare-stuka.
Funnos i en och samma gård tvänne åboar eller bo-män, gård-män, gård-boar, så fick gårdbons stofva alltid ömsesidigt namn af hinna-stofvan, hinna-stuan eller andra stofvan.
Ungefär midt i den trängsel af låga stofvor, som på detta sätt tillsammans utgjorde byn eller gården, lyfte sig en hög byggnad, tydligen beräknad på försvar, och således motsvarande kärnan eller tornet i våra gamla, oregelbundna medeltids-borgar. Denna byggnad var loftet.
Loftets underbyggnad utgjordes af en timrad stofva, vanligen inredd till bodar och visthus eller
