kirkio-herre, kyrko-herre, som i Wärends-målet slutligen blir den vanliga benämningen för sockna-herden, sockna-presten. Under 1600-talet se vi ock kyrko-herren beklädd med en forntida patriarkalisk ätta-höfdings alla attributer. Han är således icke blott ledare af socknens gemensamma religions-bruk, utan öfvar jemväl en stor myndighet i alla verdsliga angelägenheter. På socken-stämman är det han som leder besluten, och å härads-tinget finnes han nästan alltid personligen närvarande. Dessemellan utöfvar han inom sitt gäll alla en freds-domares åligganden. När grannarne i en by eller gård med hvarandra råkat i strid, kommer kyrko-herren, med några dannemän, och medlar förlikning, ofta med sättande af ett vite parterna emellan, f. ex. en oxe till kyrkan, för den som först bryter friden. Har något dråp blifvit inom socknen begånget, så är det nästan alltid kyrko-herren, som straxt å samma dygn rannsakat alla omständigheterna till dråpet. År 1621 finna vi i Albo härad sockna-herden, herr Jöns i Stenbrohult, göra undersökning i en dråps-sak. När Nils Jönsson i Förnan år 1628 blifvit dräpen af Olof i Mårslätt, och förr än den dräpne blef begrafven, hade kyrko-herren, vällärd man Mäster Arfved i Wäckelsång, derom ransakat och protokollerat. Sammaledes ock med tjufnader och andra gröfre brott. År 1625 blef på Konga härads ting beslutadt, att kyrko-herren »Herr Hans i Nöbbele, med sex beskedliga dannemän, skulle möta Porran, på fri säkerhet, i skogen och honom förhöra. Efter sådant afsked hafver Herr Hans i Nöbbele, med fast öfver tolf beskedelige
