Vid nu Nils Pedersson fick syn på Per Störgesson, att denne var der före honom, hotade han honom offentligen, och svor att han skulle skjuta honom ihel, förr än han dädan gick. Hade ock hotat honom förut om lördagen. Men när Per Störgesson, som var en bjuden öl-gäst och tillförene af Nils fått en obotlig skada, sålunda blef undsagd till lifvet, menade han sig dermed kunna hjelpa sitt lif och för den skull i räddhåga förraskade biltoga-mannens lif och slog ihel honom.
På tinget med Uppvidinge härad, d. 8 Mars 1620, klagade Gudmund Gruff i Kassamåla, att en skogsman, vid namn Mattis Båt, hade undsagt honom på lifvet och derefter lagt sig i försåt och skjutit åt honom, och skottet drabbade i kläderna, så att bonden »måst lega tvänne varagtiga karlar, som hans hus bevakat hafva». Slutligen gick samme skogsman till Kassamåla, »ståndandes utanför gården och sköt tre skott inåt gården». Häraf togo bonden och hans folk sig tillfälle att våga deras lif emot skogsmannen och fånga honom. —
Likaledes ransakades på tinget med Albo härad, vid rättan tingstad Aridsås (ɔ: nu Aringsås) d. 10 Juli 1621, om den hemsökelse som en skogsman, vid namn Nils Blantingsson i Die, hade gjort på Harald i Die. Härvid vittnades, att skogsmannen först gick fram och sköt Haralds band-hund. Sedan sköt han igenom en lofts-glugg midt för sängen der Harald låg, viljandes honom ihelskjuta. Och gick sedan så ofta till honom i samma ärende, att
