Sida:Wallmark Forvaltningen 1809-1838.djvu/248

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
172
K. M. Berättelse till 1823 års Riksmöte.

anser Kongl. Maj:t någon framställning deraf nu icke erfordras.

Skiftesverket.

Till vidare beredande af de fördelar för åkerbrukets och landthushållningens uppkomst, som genom egodelningar, efter de i Enskiftes-författningarna i allmänhet lagda grunder, åstadkommits, har Kongl. Maj:t meddelat den utsträckning i nu gällande Enskiftes-författningar, att då, vid enskiftesdelningar i Byalag, sådana lokala förhållanden inträffa, att allmänt enskifte inom samhälligheten utan vissa delägares lidande icke kunde verkställas, delägarne må, utan hinder af lagligen faststäldt Storskifte, vara berättigade att, efter de i Enskiftes-författningarna stadgade grunder och under enahanda helgd och säkerhet, få ägorna till samfälligheten fördelade uti till och med trenne skiften[1]. Denna förändring i nuvarande Skiftesförfattningar utgör det hufvudsakligaste föremålet för den nya Landtmäteri-förordning, som på Kongl. Maj:ts Nådiga befallning blifvit utarbetad och nu är under granskning, och den, i afseende på Skiftesverket, vigtigaste fördelen af denna nya Författning, har, genom berörde Stadgande, redan på förhand blifvit beredd. Jordägares benägenhet att i enskifte låta dela sina ägor, har Kongl. Maj:t med nöje sett med hvarje år tilltaga. Inom Skåne,

  1. Kongl. Brefvet den 20 Februari 1821.