de, har Kongl. Maj:t låtit, genom tillförordnade Kommittéer, undersöka, om och i hvilka delar berörde Författning kunde, i afseende på berörde Län, tarfva jemkningar och tillägg, för att blifva för dem närmare tillämplig; och dessa Läns-Kommittéers utlåtanden hafva sedan blifvit granskade af en särskilt af Kongl. Maj:t utsedd Kommitté, som jemväl fått sig uppdraget, att dels yttra sig öfver de af Rikets Ständer äfvenledes begärda ändringar i denna Författning, dels, efter infordrande af ytterligare upplysningar i ämnet, i allmänhet undersöka och föreslå, hvad ändringar eller tilläggningar deruti kunde finnas vara af behofvet påkallade. Vid slutliga pröfningen häraf har Kongl. Maj:t i Nåder beslutat de mindre väsendtliga jemkningar och förklaringar i samma Författning, som upptagas i den derom utgifna allmänna Nådiga Kungörelsen[1]. Kongl. Maj:t har likväl med tillfredsställelse funnit, att i de norra orterna, likasom i de flesta öfriga delar af Riket, jordbrukare mera allmänt börjat inse nyttan af denna författning, då antalet af förrättade ägo-skiften årligen betydligen ökats, och ännu flera blifvit begärda, än som kunnat verkställas; och Kongl. Maj:t gör sig häraf förvissad, att de välgörande verkningar för landets ekonomiska förkofran, som Kongl. Maj:t, under den
- ↑ Kongl. Kungörelsen den 9 Juni 1832.
