Hoppa till innehållet

Sida:Waverley 1879.djvu/214

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

210

vissad om, att min onkel med värma skall antaga sig min sak.»

»Kanske religionen — ehuru vi inte äro några ofördragsamma katoliker.»

»Min farmor tillhörde romerska kyrkan, och min familj hade aldrig något att invända mot hennes religion. — Tänk inte på mina vänner, bäste Fergus; låt mig förr få taga ert inflytande i anspråk, der det bättre torde behöfvas för att undanrödja hinder — jag menar hos er älskvärda syster.»

»Min älskvärda syster, liksom hennes kära bror, är mycket benägen för att ha en temligen bestämd egen vilja, hvarefter ni i denna sak måste rätta er; men ni skall ej sakna mitt förord eller mitt råd. Och först och främst skall jag ge er en vink: troheten mot hennes monark är hennes herskande passion, och allt sedan hon kunnat stafva en engelsk bok, har hon varit förälskad i minnet af kapten Wogan, som öfvergaf usurpatorn Cromwells tjenst för att sluta sig till Carl II:s fana; han marscherade med en liten kavalleritrupp från London til Högländerna för att förena sig med Middleton, som stod i vapen för konungen, och dog slutligen ärofullt för den kungliga saken. Bed henne visa er några verser, som hon skrifvit öfver honom; de ha blifvit mycket beundrade, det försäkrar jag er. Nästa sak är — jag tyckte, att jag såg Flora för en liten stund sedan gå upp till vattenfallet —— skynda efter, karl, skynda efter, låt inte garnisonen få tid att befästa sig i sin föresats att göra motstånd! Alerte à la muraille! Sök upp Flora, så fort ni kan, och hör hennes beslut, och måtte Cupido ledsaga er, medan jag går att se efter bälten och patronkök.»

Waverley gick med ett ängsligt klappande hjerta uppför dalen. Kärleken med hela dess romantiska följe af förhoppningar, farhogor och önskningar var blandad med andra känslor, som äro mindre lätta att förklara. Han kunde ej annat än ihogkomma, i huru hög grad denna morgon förändrat hans öde, och uti hvilka invecklade förhållanden han höll på att blifva försatt. Den uppgående solen hade sett honom i besittning af en aktad ställning inom det ärofulla vapenyrket, medan hans fader efter allt utseende snabt steg i sin monarks ynnest. Allt detta var nu