Hoppa till innehållet

Sida:Waverley 1879.djvu/28

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

24

med den för dagen gängse literaturen. Inom detta vidsträckta rike fick Edward ströfva omkring efter behag. Hans lärare hade sina egna studier att sköta, rörande de statskyrkliga förhållandena och stridiga trospunkter, hvilka studier, jemte hans böjelse för lärd maklighet, ehuru de ej afhöllo honom från att på de bestämda lästimmarne egna sin uppmärksamhet åt de framsteg, hans gynnares arftagare gjorde, likväl förledde honom att tillgripa hvarje undskyllan, som kunde befria honom från en sträng och regelbunden uppsigt öfver hans lärjunges studier. Sir Everard sjelf hade aldrig varit någon läskarl och hyllade, liksom hans syster, miss Rachel Waverley, den allmänna satsen, att sysslolöshet är oförenlig med hvad slags läsning som helst, och att blotta uppfattningen af bokstäfverna med ögat, utan något närmare eftersinnande, hvilka föreställningar och lärdomar de möjligen kunna bibringa, i och för sig är ett ganska nyttigt och förtjenstfullt göromål. Med en längtan efter tidsfördrif, som bättre handledning snart kunde förvandlat till törst efter kunskaper, dref unge Waverley genom bokhafvet, som ett skepp utan styrman och roder. Ingenting tilltager kanske så mycket genom efterlåtenhet, som en flyktig läslystnad, isymmerhet med ett sådant tillfälle att tillfredsställa den. Jag tror, att ett bland skälen, hvarför man finner så talrika exempel på lärdom bland de lägre folkklasserna, torde böra sökas deri, att den fattigare lärjungen vid tillfredsställandet af sitt kunskapsbegär är inskränkt till en trång bokkrets och derför först fullkomligt måste hafva inhemtat de få böcker han eger, innan han kan skaffa sig flere. Edward deremot, lik epikurén, som blott täcktes taga en enda bit af persikans solsida, läste en bok endast så länge den väckte hans intresse eller nyfikenhet, och den nödvändiga följden blef, att vanan att blott söka detta slags nöje gjorde det med hvar dag svåråtkomligare, tills läslystnaden, liksom hvarje annat häftigt begär, genom att tillfredsställas alstrade ett slags öfvermättnad. Innan han kom till denna likgiltighet, hade han likväl genomläst och i ett ovanligt godt minne hopat en mängd sällsynta, ehuru oredigt sammanblandade kunskaper. I engelska literaturen var han hemmastadd med Shakespeare och Milton, med våra äldre dramatiska författare, med många anslående ställen i våra