låtit anmäla sig i en salong under namn af miss Mac-Jupiter.
Som man lätt kan förstå, betraktade Waverley med helt andra ögon dessa båda unga fruntimmer. Under belägringen besökte han dem nästan dagligen, ehuru han med ledsnad märkte, att han gjorde lika klena framsteg i Floras ynnest, som chevalierens vapen i att betvinga fästningen. Hon vidhöll strängt sin en gång antagna föresats att bemöta honom med likgiltighet, utan att hvarken låtsa undvika honom eller sky att samtala med honom. Hvarje hennes ord, hvarje blick var på det nogaste afmätt för att inpassa med hennes system, och hvarken Waverleys nedslagenhet eller Fergus' illa dolda vrede kunde förmå Flora till en större vänlighet mot Edward, än som den vanligaste höflighet fordrade. Å andra sidan steg Rosa Bradwardine allt mer i hans omdöme. Han märkte vid flere tillfällen, att hennes sätt att vara fick en upphöjdare karaktär, allt efter som hennes ytterliga blyghet aftog, äfvensom att de stormiga tidsförhållandena tycktes framkalla en viss värdighet i känslor och uttryck, som han förut ej varseblifvit hos henne, samt att hon ej försummade något tillfälle att utvidga sina kunskaper och förädla sin smak.
Flora kallade Rosa för sin elev och bemödade sig att bistå henne i hennes studier och att bilda både hennes förstånd och smak. En noggrann iakttagare skulle kunnat märka, att hon i Waverleys närvaro var mycket mera angelägen att framhålla sin väns företräden än sina egna. Men jag får bedja läsaren antaga, att denna välvilliga och oegennyttiga afsigt doldes under den varsammaste grannlagenhet och på det sorgfälligaste undvek hvarje skymt af tillgjordhet, så att den lika litet liknade det vanliga skådespelet af ett vackert fruntimmer, som låtsar rosa ett annat, som Davids och Jonathans vänskap torde liknat två Bond-street-sprättars förtrolighet. Verkliga förhållandet var, att, fastän verkan kändes, man likväl svårligen kunde varseblifva orsaken. Liksom två utmärkta skådespelerskor, voro båda förträffligt inne i sina roller och utförde dem till åskådarnes nöje; och under sådana förhållanden var det nästan omöjligt att upptäcka, att den äldre ständigt afstod åt sin vän, hvad som bäst passade för den senares talanger.
