Hoppa till innehållet

Sida:Waverley 1879.djvu/64

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

60

liknade en peppardosa är ett götiskt vakttorn. Ej heller antydde framsidan fullkomlig trygghet för fara. Der funnos skottgluggar för musköter, och de nedra fönsterna hade jerngaller, sannolikt för att drifva tillbaka något kringstrykande ziguenarband eller motstå ett ströftåg af det angränsande höglandets cateraner (röfvare). Stall och andra uthus upptogo en annan sida af fyrkanten. De förstnämnda voro låga hvalf med smala springor i stället för fönster och liknade, efter hvad Edwards betjent anmärkte, »snarare ett fängelse för mördare, röfvare och dylika, som voro dömda vid tinget, än en bostad för något kristet kreatur». Ofvanför dessa fängelselika stall befunno sig sädesbodar och andra uthus, till hvilka man uppgick medelst utanpå anbragta, klumpigt uppförda trappor. Två tinnbekrönta murar, af hvilka den ena låg midt framför uppfartsvägen och den andra skilde gården ifrån trädgården, fullbordade fyrkanten.

Gården saknade ej sina prydnader. I ena hörnet stod ett stort, rundt, tunnformigt dufslag, till skapnad och proportioner liknande den märkvärdiga byggnad, kallad Arthurs ugn, som skulle förvridit hjernorna på alla fornforskare i England, om den värde egaren ej nedrifvit den för att iståndsätta en närbelägen dam. Detta dufslag eller columbarium, som egaren kallade det, var på den tiden en ganska stor hjelp för en skottsk laird, hvars knappa inkomster upphjelptes genom de extra pålagor, som dessa vingade furagörer indrefvo på bondgårdarna, och genom de utskrifningar för bordets behof, som gjordes bland dem.

Ett annat hörn af gården framvisade en springbrunn, der en väldig, i sten uthuggen björn stod öfver ett stort stenbäcken, hvari han utsprutade vattnet. Detta konstverk beundrades i hela nejden, tio mil vidt omkring. Vi få inte glömma, att alla slags björnar, stora och små, i half eller full storlek, voro uthuggna öfver fönsterna och vid ändarne af gaflarne, att takrännorna hade björnhufvud, och att björngestalter uppburo tornen, med det gamla familjevalspråket, »akta dig för björnen», inristadt under hvarje hyperboreisk figur. Gården var rymlig, omsorgsfullt stenlagd och utmärkt snygg, emedan det förmodligen fans en annan utgång på baksidan af stallen för gödselns