Sida:Wennerberg - Samlade skrifter4.djvu/153

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

147

En gesäll, så stor och stark, grep tag; men jag slog

kull 'en,

Så han damp, så lång han var, i smutsen nära tullen.

A. och C.

Bravo, kära du, det skall du int' ha' gjort för inte. Se' n du höll väl tal, då ingen fans, som dig påminte, Att du borde slå den bofven, tills han börja' hicka. Men, berätta nu och gör det fort, så få vi dricka.

B.

Som han föll, så föll ock jag omkull, och i detsamma Han min plånbok knep och sprang åt Bleket, f-n

anamma!

A. och C.

Hade jag 'en här ändock, jag skulle klappa talgen, Tills han lemnade igen hvar vitten, den kanaljen.

B.

Är väl sådant rimeligt i så upplysta tider: Rånas utaf en bland bildningscirkelns individer!

Digitized by LjOOQle