Den här sidan har korrekturlästs
194
Gondolieren.
På en palatsbalkong i Venedig vid Canal grande slå i skymningen Enrico och Anna, väntande på sin gondolier.
Enrico.
Se, signora, se, re’n stiger
Månen upp der bortom skären;
Vinden slumrar, vågen tiger …
Kommer ej gondolieren?
Anna.
Re’n förfluten är den timma,
Som han utsatt; dock vi vänta
Ännu en, tills qvällens dimma
Sakta sänkt sitt flor kring Brenta.