Sida:Wennerberg - Samlade skrifter4.djvu/31

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

De gagna föga — ja, tyvärr, de skada,
Då nöjd med skenet vanan på dem litar —
Om ej bakom dem blixtrar enda vapnet,
Som göra kan de andra fruktansvärda,
Som var vårt folks palladium i nöden:
En frihetskärlek, starkare än döden.

O, rädden, rädden den, I män och qvinnor,
Och lemnen den ifrån er som I fått den
I arf från Engelbrekt och Gustaf Vasa,
Från Blenda och Kristina Gyllenstjerna! —
Kom sedan, ovän, hvar som helst och landa
Allt ifrån Ystad upp till Haparanda!