Sida:Wennerberg - Samlade skrifter4.djvu/61

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
55

          Inom kort
      Hon röfvas bort
Från dig, skatten, som du vårdar,
          Och du ser
       Den aldrig mer
Såsom din i dina gårdar.

          Röfvas! — nej,
      Så får du ej
Kalla det, om än det svider;
          Sjelf hon skref
      Sitt gåfvobref
För evärdeliga tider.

          Nu god natt
      Och göm den skatt
Som hon så åt mig förtrodde!
          Snart mot nytt
      Hem hon bytt
“Hvita huset“, der hon bodde.