Den här sidan har korrekturlästs
“Det var i fönstersmygen“
Det var i fönstersmygen
Vid månadsrosen
Vi stodo bäfvande och allt omkring oss glömde.
Jag mins ej hvad jag sade,
Ej hvad jag gjorde.
Då var mig som om ljuflig dröm jag drömde.
Jag mins blott, hur jag, plötsligt
Ur drömmen vaknad,
Höll dig, min ros, i mina armar sluten.
Ett enda ord du sade;
Det ordet gjorde
Till evig verklighet min dröm uti minuten.
