Hoppa till innehållet

Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1522-1634.djvu/40

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
18
2. STYRELSEN.

också med på 1630 års flotta till Tyskland och stannade qvar i Stralsund ända till slutet af år 1631. Åren 1632 och 1633 var han ståthållare på Elfsborg, hvarefter han i Augusti sistnämde år förordnades att administrera enkedrottningens och drottning Kristinas hof i Nyköping. Derifrån återkallade regeringen honom den 7 Mars 1634 till Stockholm, emedan hans närvaro vid amiralitetet ansågs behöflig.[1] Klas Fleming åter var dessa år ständigt i Stockholm, utom Aug. och Sept. 1631, då han var öfver till konungen i Tyskland. Derför visar ock amiralitetets registratur dessa år, att de flesta brefven och öfriga expeditioner blifvit utfärdade af Fleming ensam. När äfven han var frånvarande, har holmamiralen Hans Clerck trädt i hans ställe. Åren 1630—1632 äro blott få bref undertecknade af riksamiralen eller af honom jemte Fleming. Med år 1633 börjar riksamiralen sjelf något fliti­gare närvara i amiralitetet. Åtskilliga bref finnas detta år underskrifna af honom jemte Fleming och Ryning eller ock af honom jemte Fleming. Ett pass för 2:ne styrmän till Gröteborg är undertecknadt af riksamiralen, Fleming och holmamiralen Hans Clerck. De flesta af 1633 års bref äro dock, liksom de förra årens, undertecknade af Fleming ensam. Brefven år 1634 äro antingen underskrifna af riksamiralen jemte Fleming och Ryning, eller ock af de båda förra, eller ock af de båda senare, eller ock slutligen af blott Fleming.

Vi komma nu till tiden för inrättandet af flottans fast organiserade öfverstyrelse, amiralitetskollegium, hvilket sedan fungerade under 157 år. Med detta embetsverks inrättande kan ock flottans daningsperiod anses vara afslutad.

Enligt rådsprotokollet den 13 Nov. 1632 höll senaten rådligt, att för städernas mantals hållande och andra nödiga ärenden borde ett collegium amiralitatis inrättas.[2] Sedan beslöts på riksdagen i Stockholm den 14 Mars 1633, att de fem höga embetsmännen, drotset, marsken, amiralen, kanslern och skattmästaren skulle förestå en hvar “de fem collegia eller broderskap, som bestå i hofrätten, krigsrådet, amirali­tetet, kansliet och räkningekammaren.“[3] Kort derefter eller den 26 i samma månad förordnade senaten riksamiralen samt amiralerna Klas Fleming och Erik Ryning att utgöra amira­litetet. Klas Fleming anhöll visserligen i senaten den 9

  1. RR.
  2. N. A. Kullberg: rådsprot.
  3. A. A. von Stiernman: Riksdagars beslut.