Emellertid fordrade de beständiga utrustningarne af de stora transportflottorna för kriget med Polen mycken omtanka och arbete. Riksamiralen beklagade sig i rådet den 4 Nov. 1627 att så få voro i amiralitetet ock begärde assistans efter de andra kollegierna voro dermed väl försörjda[1] Men detta hade ej någon omedelbar påföljd. På sommaren året derpå, när riksamiralen hade flottan på Danzigs farvatten, blef han hemskickad till Stockholm att påskynda utredningen af en annan flotta till försvar för ett befaradt angrepp af spanska flottan. Detta ledde dock icke till någon större drift vid utredningen. Derför befalde konungen den 8 Sept. Klas Fleming, som var qvar på Danzigflottan, att äfven bege sig hem och tillse hvad som förehades på Skeppsholmen.[2] Det var således uppenbart, att 2:ne personer i amiralitetet voro för litet för verkets behöriga drifvande, särdeles som båda voro understundom till sjös och sålunda borta från Stockholm.
År 1630 erhöll amiralitetet den välbehöfliga tillökningen och detta år kan detsamma anses hafva blifvit färdigbildadt. Då blef överste Erik Eriksson Ryning, brorson till riksamiralen Axel Ryning, nämnd att jemte Klas Fleming vara amiral i amiralitetet. Erik Ryning, liksom Fleming, född år 1592, hade hittills hufvudsakligen tjenat vid krigshären, men blef ett verksamt och nitiskt biträde i amiralitetet, när hans tjenstgöring i öfrigt tillät honom att vistas i Stockholm.
Med år 1630 är det ock som amiralitetets registratur[3] tager sin början. Det kallar sig åren 1630—1632 för: "registratur på de bref, som äro passerade vid skeppsgården". För Januari månad 1633 är titeln: "registratur på de bref, som vid Skeppsholmen afgångne och passerade äro"; men för Mars samma år och derefter: "registratur opå alla breff, som her vid adm:tt ähre passerade". Brefven afslutas, före underskrifterna, med: "actum admiralitetet."
Omständigheterna gjorde dock till en början om intet den åsyftade kollegiala behandlingen af ärendena. Riksamiralen var med flottan till Tyskland år 1630; men vände snart tillbaka. Åren 1631 och 1633 var han äfven ute med flottan. Men när han var hemma i Sverige, vistades han oftare på landet än i hufvudstaden. Erik Ryning var
