Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1522-1634.djvu/42

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
20
2. STYRELSEN.

När en öfverstyrelse för flottan började komma till stånd, befans snart nödigt att hafva en civil embetsman för den ekonomiska kontrollen och redovisningen; detta blef “bokhållaren“. En sådan fans åtminstone från år 1620, då bokhållaren Axel Simonsson “proberade“ föregående årets löningsregister för sjöfolket; år 1626 upprättade han en slags hufvudbok.[1] Bokhållarens hufvudsakliga åliggande var att bokföra och kontrollera alla för flottan anslagna och använda penningemedel, proviant, materialier och persedlar. I amirali­tetets registratur för år 1633 finnas ock åtskilliga pass “på amiralitetets vägnar“ utfärdade af bokhållaren och sekre­teraren.

Sistnämde embetman spåras från år 1626, då Hans Larsson var sekreterare vid amiralitetet. Hittills hade uppsättandet af skrifvelser o. d. sekreterargöromål antagligen utförts af “amiralsskrifvare“ på sjögående flotta. År 1633 börjar sekreteraren att kontrasignera amiralitetets skrifvelser.

Hufvuduppbörden för skeppsflottan hade hittills gått genom räkningekammaren. Så småningom öfvertog nu amira­litetet detta bestyr, till följe hvaraf en kassör blef nödvändig. Denna befattning förenades först med sekreterartjensten och betecknande är att den första dylika fullmagt utfärdades af kammarråd. Detta skedde den 29 Jan. 1630, då Olof Burman erhöll fullmagt att vara amiralitetssekreterare och kassör. Han skulle föra till registratur alla bref, kontrakt och “zedlar“, som utginge af amiralitetet, bevista mönstringar och der-öfver upprätta rigtiga och oförfalskade rullor, infordra amira­litetets och Skeppsholmens alla uppbörder och inkomster samt efter bokhållarens uträkning och “designation“ utdela dem bland sjö- och holmfolket; han skulle ock upphandla proviant och andra persedlar för amiralitetet.[2] I början af år 1634 öfvergick Burman till annan befattning, men hans efterträdare utnämdes icke af kammarråd, utan af amirali­tetet, hvilket den 1 Jan. 1634 utfärdade fullmagt för Jakob Johansson att vara amiralitetskassör och tillika provisionel sekreterare. Här sättes således kassörsbefattningen i första rummet, hvarjemte antydes att sekreterargöromålen fram­deles komme att skiljas derifrån. Denna fullmagt, som enligt tidens sed, på samma gång är en instruktion, innehåller:

  1. Skeppsgårdshandlingar.
  2. Räkningskammarens registr. i Kammarark.