Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1635-1680.djvu/107

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
89
5. FÖRHYRDA GEMENE.

så att de icke blefvo tvingade att tjena såsom stadens ordinarie eller fördubblingsbåtsmän. Derpå befaldes amiralitetssekreteraren att göra ett bref, som publice på gatorna uppläsas skulle, om dessa båtsmäns hopkallande och instämmande på det kungl. amiralitetet.“ Samma folk anmodades i mars året derpå medelst trumslag på Stockholms torg att genast inställa sig “oppå amiralitetet“.[1]

Äfven under 1675—1679 årens krig erhölls det hyrda sjöfolket hufvudsakligen från kofferdiflottan. Den 14 juli 1675 beslöt amiralitetskollegium att genom trumslag kungöra, att alla båtsmän, som tjenat på kompaniskeppen, hvilka nu brukades i kronans tjenst, skulle infinna sig på Skeppsholmen, der äfven annat sjöfolk fick anmäla sig.[2] Året derpå utskickades vissa personer i Stockholm, att allvarligen tillsäga alla båtsmän, tillhörande kompaniskeppen och andra privata skepp, skutor och farkoster, att “oförsvarligen“ infinna sig d. 22 mars kl. 6 f. m. på Skeppsholmen. De, som detta försummade, skulle hemtas och blifva hårdt straffade.[3] Sålunda hopbragtes på Skeppsholmen våren 1676 284 kofferdibåtsmän, utom 118 volontärer.[4]

På samma sätt befalde amiralitetskollegium d. 16 febr. 1677, att trumman skulle gå och förkunna, att de kofferdibåtsmän i Stockholm, som icke strax frivilligt instälde sig i kronans tjenst på Skeppsholmen, skulle straffas och behandlas som lösdrifvare.[2]

Derjemte utfärdades 1676 cirkulärbref till borgmästare och råd i sexton städer i Uppland, Södermanland och Östergötland, att de skulle värfva så mycket båtsfolk som möjligt, att tjena så länge kriget varade.[5] År 1677 värfvades äfven sjöfolk i Kalmar och i nejden kring Dalarö.[6]

Slutligen förhyrdes äfven sjöfolk från utlandet. På vintern 1645 skulle generalmajor K. G. Wrangel värfva båtsmän i Lübeck och andra tyska städer.[7] År 1658 förhyrdes i London genom svenska envoyén derstädes, utom skeppsbefäl, 41 skeppstimmermän, 41 skeppstimmermansmått, 1 högbåtsmansmått, 4 qvartermästare, 3 skeppskockar och 133 gemene båtsmän.[8] Detta folk uppfördes i 1659 och 1660 årens

  1. A. K. prot. 293 1658.
  2. 2,0 2,1 A. K. prot.
  3. A. K. reg. 203 1676.
  4. R. A. afd. amt:s koll.
  5. A. K. reg. 28 1676.
  6. A. K. reg. 272 och 23 1677.
  7. A. K. reg. 81 1645.
  8. R. R. 109 1658.