I stället för den kyrka af sten, som amiralitetet skulle uppföra på Kyrkholmen, påbörjades en sådan kyrkobyggnad i den hastigt växande stadsdelen Ladugårdslandet. Beslutet härom synes amiralitetskollegium hafva fattat år 1665, då sandsten höggs på Vermdö för byggnadens räkning.[1] Frivilliga gåfvor insamlades och “De Geerernas tiondepenning“ anvisades för ändamålet.[2] År 1670 ifrågasattes huruvida man skulle fortsätta kyrkobyggnaden förr än man fått tillräckliga medel till dess fullbordande.[3] Arbetet fortsattes dock, ehuru långsamt. Kanslisten Gudmund Kåhre skänkte härtill 5,000 daler[4] och De Geerernas inbetalda tiondepenning utgjorde 15,793 daler[5], men det förslog ej. I redovisningen torde ock åtskilligt hafva brustit, ty år 1676 utnämnde amiralitetskollegium f. d. amiralitetsproviantmästaren Hans Mårtensson Kanterberg till inspektor vid byggnaden med skyldighet tillika att redovisa för byggnadsmedlen.[6] Men ej heller detta hjelpte och efter den stora omregleringen af amiralitetskollegium år 1680 afstannade arbetet alldeles.
I afvaktan på stenkyrkan uppförde amiralitetskollegium år 1670 en provisionel kyrka af bräder[7] i nordöstra hörnet af kyrkogården på Ladugårdslandet.[8] Bredvid kyrkan uppsattes i en särskild stapel den stora klockan, som togs från danskarne år 1660 på Kronborgs slott.[9] Om gudstjensten i denna kyrka förordnade amiralitetskollegium, att hvarje sön- och helgdag skulle hållas ottesång, högmessa och aftonsång; dessutom hvarje onsdag och fredag s. k. veckopredikan samt de öfriga söckendagarne i veckan morgonbön kl. 7 f. m. med en kort förklaring öfver ett kapitel ur bibeln.[10]
Men äfven till barnen sträckte sig kollegiets omsorger. År 1671 byggdes på Ladugårdslandet en skolhusbyggnad af timmer.[11] I denna inrättades en skola för barnen af “Ladugårdslands eller amiralitetskyrkans församling“.[12] Skolan öppnades den 1 maj 1672. Amiralitetssuperintendenten var dess inspektor; barnen skulle undervisas i kristendom, innanläsning,
- ↑ A. K. prot. 17⁄7 1665.
- ↑ R. R. 13⁄7 och 2⁄10 1667.
- ↑ A. K. prot. 11⁄5 1670.
- ↑ A. K. reg. 29⁄3 1672.
- ↑ A. K. reg. 5⁄5 1674.
- ↑ A. K. reg. 24⁄4 1676.
- ↑ A. K. prot. 19⁄7 1670.
- ↑ Låg i hörnet af nuvarande Stor- och Artillerigatorna, enligt en karta från början af 1700-talet i “Stockholm i forna dagar“, utgifven av Julius Mankell.
- ↑ A. K. prot. 19⁄12 1670.
- ↑ A. K. reg. 8⁄7 1672.
- ↑ A. K. reg. 23⁄12 1670.
- ↑ A. K. reg. 24⁄5 1671.
