Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1635-1680.djvu/120

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
102
9. SJÄLAVÅRD.

amiralitetspredikanterna fruktade, att när stenkyrkan blir färdig och gudstjenst då begynnes att der förrättas, en kyrkoherde då sättes för församlingen, som sedan lägges under stadens administration, lika som det skedde med S:t Jakobs kyrka. Hvarpå Hans höggrefliga excellens riksamiralen svarade, att det må de intet frukta, ty så snart kungl. maj:t och regeringen kommer tillhopa efter helgen, så ville han taga kungl. maj:ts bref deröfver, att bemälda församling allt framgent skall lyda under amiralitetet och församlingen betjenas af amiralitetspredikanterna allena“.[1] Den 24 maj 1671 skref också amiralitetskollegium i detta ärende till kungl. maj:t och hemstälde:
 att Ladugårdslandet måtte afsöndras från S:t Jakobs församling och bilda en egen sådan med “den gräns, som naturen sjelf utstakat eller den lilla bäcken, som löper utur Träsket och under gamla Ladugårdsbron in i Ladugårdsviken“;[2] samt
 att “denna nya församling måtte höra under amiralitetskollegiets disposition och ingen särskild kyrkoherde dit förordnas, utan församlingen betjenas af amiralitetspredikanterna utan någons intrång, men nuvarande superintendenten vid amiralitetet, som tillika är kyrkoherde i S:t Jakob, skulle ega att der förrätta sin vanliga inspektion, dock icke göra något ingrepp i amiralitetspredikanternas rättigheter“.[3] Allt detta godkändes af kungl. maj:t genom resolution den 17 april 1672.[4]

På grund häraf förordnade amiralitetskollegium att amiralitetspredikanterna hade ingen rätt att betjena eller fordra någon rättighet af dem af amiralitetsstaten, som bodde i S:t Jakobs församling, lika litet som S:t Jakobs prester hade rätt att fordra något af dem, som bodde på Ladugårdslandet.[5]

Härigenom hade amiralitetsförsamlingen blifvit en territoriel församling. Men en sådan kunde ej skötas utan egen pastor. Och en sådan blef i sjelfva verket ofvan nämnda primarius bland amiralitetspredikanterna. Härtill utsåg amiralitetskollegium d. 28 juli 1674 amiralitetspredikanten Jonas Gravander,[3] hvilken den 14 januari 1680 utnämndes af konungen till pastor i Ladugårdslands församling.[6]

  1. A. K. prot.
  2. Den gamla s. k. Träskrännilen, som nu upptages af Birger Jarls gatan.
  3. 3,0 3,1 A. K. reg.
  4. R. R.
  5. A. K. reg. 87 1672.
  6. A. K. prot. 72 1680.