till — — — och hvad då dömdt är, det stånde och ställes
till execution såsom konungs dom, dock oss alltid revision
förbehållen, om saken det lida kan“. Enligt en af
riksamiralen K. K. Gyllenhjelm, antagligen i april 1647, författad
P. M.[1] skall en fulltalig amiralitetsrätt bestå af riksamiralen
såsom preses vid bordets ända samt sexton personer midt
emot hvarandra vid bordets långsidor, nemligen å högra
sidan i följande ordning:
en amiral af rikets råd,
holmamiralen,
en vice amiral,
kommissarien,
två assessorer och
två kaptener;
och å venstra sidan:
en amiral af rikets råd,
två vice amiraler,
tre majorer och
två kaptener. Riksamiralen tillägger: “sekreteraren och
notarius hafva hvar sitt särdeles bord på golfvet, der hos de
måga göra hvar för sig sin tjenst såsom uti hofrätten med
protokoller och domars conciperande etc.“
Men det var väl sällan, om ens någonsin, som rätten var
så väl besatt. Det hörde till undantagen att riksamiralen
sjelf presiderade. Af rättens protokoll hafva blott spridda
delar kunnat återfinnas. Enligt dessa har rätten på olika
tider varit sålunda sammansatt:
i mars och april 1647 af riksrådet och amiralen Erik
Ryning såsom ordförande, två amirallöjtnanter, holmamiralen,
kommissarien R. Leuhusen, två majorer och sex kaptener;[2]
d. 21 dec. 1648 af samma ordförande, en amirallöjtnant,
kommissarien Leuhusen, två majorer och sex kaptener;[3]
d. 6 febr. 1654 af ordföranden amirallöjtnant Henrik
Gerdtsson (Sjöhjelm), tre majorer, tygmästaren, fem kaptener
och två löjtnanter;[4]
d. 14 aug. 1661 af riksrådet och amiralen Klas
