att en gång hvarje qvartal uppläsa sjöartiklarne för sjöfolket.[1]
Då genom Teofilus Mellins utnämning till fiskal d. 12 nov. 1674 amiralitetet erhöll två sådana, förordnades att den äldre fiskalen, Sven Brandt, skulle hafva säte i amiralitetsrätten och föredraga alla saker.[2] Detta upphörde likväl året derpå, då de båda assessorerna utnämndes.
På större flottor kommenderades vanligen en fiskal på amiralsskeppet. Fiskalen Åke Wrång beordrades att medfölja 1655 års flotta, i hvilken han tjenstgjorde på riksamiralens skepp Tre Lejon (1).[3] I stället för en amiralitetsfiskal tog amiral Lorentz Creutz med sig en häradshöfding Turonius på sin flotta år 1676.[4] Amiralitetsfiskalen Sven Löfman tjenstgjorde på skeppet Carolus XI (1) i 1679 års flotta.[5]
Gevaldigern var fiskalens biträde. En gevaldiger fans vid amiralitetet under hela perioden, utom åren 1637—1646, då tjensten var förenad med fiskalstjensten. År 1675 fick amiralitetsgevaldigern en käpp med silfverbeslag till embetstecken.[6]
En förteckning å amiralitetsrättens civila tjenstemän är införd i bil. 6.
12.
FLOTTAN I STOCKHOLM.
1. LÄGE.
Sveriges hufvudstad var från början flottans sjelfskrifna
hufvudstation, der såväl rikets som flottans egen styrelse fans.
Skeppen växte i storlek och antal, hvarför flottan behöfde vidgadt utrymme. Sådant var ej heller svårt att erhålla, ty denna tid var det ännu godt om lediga sjötomter i
