någon tid använd för sitt ändamål, men vid slutet af 1600-talet inreddes hon till stall för lifdrabanternas hästar.[1]
År 1646 anmälde amiralitetskollegium hos k. maj:t behofvet af ett “väfvarhus, hvarest buldan kunde tillverkas“.[2] Frågan förföll, men upptogs åter 1665 och året derpå var väfveriet i gång.[3] Det inrymdes i trenne för ändamålet uppförda “stugor“.[4]
En väderqvarn bygdes på Skeppsholmen år 1666 af qvarnbyggaren mäster Petter Hintz.[5] Qvarnstenar köptes från Roslagen.[6] Den låg på berget strax vester om reparbanan, der Karl Johans kyrka nu ligger.[7] På denna qvarn maldes säd och stöttes hampa för buldansväfveriet,[8] hvarför hon äfven kallades för “stampqvarnen“. Man stampade 100 à 120 skålpund hampa i dygnet, beroende på vindens styrka.[9]
År 1664 beslöt man att påla och bygga några duc d’alber vid östra stranden af Skeppsholmen, för att lägga skepp der i vinterhamn.[10] Arbetet kom dock icke till utförande förr än 1669. Då nedslogos tre à fyra 30 à 50 fots pålar tillsammans att utgöra en duc d’albe; mellan hvar sådan skulle vara två masters längd.[11]
Då Skeppsholmen betraktades från en hög punkt, såsom kungl. slottet, måste amiralitetshuset på det ena berget och den långa repslagarbanan med en väderqvarn på det andra genast falla i ögonen. Men det för holmen utmärkande, som skiljde honom från andra holmar, var de många skeppen, hvilka lågo som en krans omkring. De voro medelst svåra kablar fastgjorda vid jernringar, som inslagits i bergen.
Lilla Beckholmen.Då Skeppsholmen intogs af amiralitetet, följde Lilla Beckholmen eller nuvarande Kastellholmen med af sig sjelf. Hans läge i omedelbar närhet af Skeppsholmens södra strand, der varfvet låg, gjorde det till ett villkor för varfvets säkerhet, att denna holme ej innehades af andra.
Holmen hette på 1500-talet och ända framåt 1640
- ↑ Elers: Stockholms stad II.: 339. Byggnaden kallas för “drabantstall“ på kartor från år 1702 i Krigsarkivet. På Tillæi karta 1733 kallas den för “Stora tyghuset“.
- ↑ A. K. reg. 3⁄1 1646.
- ↑ A. K. reg. 30⁄8 1665 och 28⁄8 1666.
- ↑ A. K. prot. 2⁄11 1672.
- ↑ A. K. reg. 13⁄1 1666.
- ↑ A. K. reg. 12⁄6 1666.
- ↑ Se plansch 13 i Dahlbergs Suecia.
- ↑ A. K. reg. 9⁄2 1667.
- ↑ A. K. prot. 2⁄5 1668.
- ↑ A. K. prot. 15⁄6 1664.
- ↑ 11 A. K. prot. 29⁄7 1667, 1⁄9 1668 och 23⁄7 1669.
