Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1635-1680.djvu/159

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer


141
LILLA BECKHOLMEN.

ett d:o 5-pundigt, två d:o 4-pundiga och ett polskt 7-pundigt stycke.[1] Antagligen uppstäldes deraf ett batteri utanför tornet.

Äfven vid Lilla Beckholmen lågo skepp förtöjda. På östra sidan voro stora regalskepp förlagda[2] och på norra sidan i sundet åt Skeppsholmen lågo småfartygen.[3]

Ladugårdslandet.Denna del af Stockholms norra malm, nu kallad Östermalm, var denna tid företrädesvis amiralitetets stadsdel. Då kungl. maj:t d. 5 mars 1640 utfärdade tillståndsbref för Stockholms magistrat att sälja tomter på Ladugårdslandet, så förklarades kronans sjöfolk vara framför andra berättigade att för en skälig betalning erhålla tomter och njuta någon förmedling på tomtören. Borgare, som nedsatt sig på Ladugårdslandet, frikallades från inqvartering mot vilkor att herbergera kronans sjöfolk och låta dem bekomma säng och värme för billig betalning.[4] Häraf följde att större delen af kronans sjöfolk bodde på Ladugårdslandet. Officerare, underofficerare och civile hade här sina små gårdar. År 1670 befaldes holmamiralen att efterse om några tomter på Ladugårdslandet voro lediga att gifva till två timmermän i Göteborg, som genom en svår eldsvåda förlorat all sin egendom och nu ville arbeta på Skeppsholmen.[5] Och slutligen var äfven detaljen för provianteringen förlagd till Ladugårdslandet.

Orsaken till allt detta var det nära läget till Gamla Skeppsholmen. Trafiken förmedlades af “Stora Ladugårdslandsbron“, som anlades af amiralitetskollegium år 1640,[6] på samma plats der Nybron nu finnes. Denna ligger nu på land, men då var här ett stort vatten, den gamla Laduviken på båda sidor om bron, som derför var ganska lång.[7]

Amiralitetets vigtigaste inrättningar på Ladugårdslandet funnos i den s. k. “Kungsgården“. Denna intog den plats, som nu innehafves af kronobageriet och hofstallet och inramades af de gränder, som nu heta Sibyllegatan,

  1. A. K. prot. 298 1676.
  2. A. K. prot. 145 1669.
  3. Samma plats användes numera af Svenska Segelsällskapet.
  4. R. R.
  5. A. K. prot. 293 1670.
  6. A. K. reg. 2 1640 och R. R. 303 samma år.
  7. I rådet förslogs år 1648, att man icke skulle få köra med vagnar öfver bron, hvarpå drottning Kristina resolverade, att bron skulle hållas väl vid magt (rådsprot. 165 1648).