Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1635-1680.djvu/160

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
142
12. FLOTTAN I STOCKHOLM. 1. LÄGE.

Riddargatan och Artillerigatan. Den fjerde sidan, den södra, begränsades af Laduviken, som då gick ända upp till nuvarande kronobageriet och stallet. Vid denna strand hade amiralitetet en lastbro. År 1677 skref amiralitetskollegium till öfverståthållaren, att “vattnet och farten till Kungsgården på Ladugårdslandet är för den desseinen skull, som staden fattat hafver, både i förlidet år och detta år begynt att fyllas, så att om det skulle continuera, då kunde man i längden för grundt vattens skull intet komma till broarne vid samma Kungsgård med någon lastad skuta eller farkost“. Derför anhöll kollegiet, att sådan fyllning framför Kungsgårdens strand måtte förbjudas.[1]

Nuvarande Sibyllegatan var denna tid en liten gränd, som från stranden löpte förbi Kungsgården och “artillerigården“ (norr om Riddargatan) upp till Ladugårdslands kyrkobyggnad vid torget.[2] Kungsgårdens hufvudbyggnad låg i hörnet af denna gränd och nuvarande Riddargatan och utgjordes af den nordligaste af de tre byggnader, hvaraf kronobageriet nu består. De båda andra funnos ej då, utan tillkommo först efter denna period. I denna gamla byggnad hade amiralitetet sitt bageri och bryggeri. Båda inrättningarne funnos vid denna periods början, men utvidgades snart. År 1645 erhöll bageriet fyra nya ugnar.[3] År 1659 bygdes för bryggeriet ett torkhus, der vörtelafvar uppsattes år 1673.[4] Dessutom hörde till bryggeriet en kölna och en tunnbindareverkstad, hvilka båda lågo i Kungsgården.[5] Tillverkningsförmågan var efter nutidens måttstock ganska ringa. I månaden kunde man baka 12,000 skålpund bröd och brygga 1,200 tunnor öl.[6]

År 1639 beslöt amiralitetskollegium att uppföra en fastagekällare i Kungsgården och började bortspränga berg med stockeldar.[7] Men arbetet gick långsamt. År 1647

  1. A. K. reg. 92 1677.
  2. Den 25 sept. 1673 skref am:ts koll. till magistraten i Stockholm och begärde, att denna gränd måtte stenläggas, “emedan konungen vid sin lyckliga hemkomst antagligen kommer att lägga till med sin jakt vid denna gränd och gå den uppför att bese amiralitetets kyrkobyggnad på Ladugårdslandet“. (A. K. reg.)
  3. A. K. reg. 175 1645 och Erik Rynings journal på flottan 196 och 97 s. år.
  4. S. K. A. D 11 materialräkenskap år 1659 och A. K. reg. 222 1673.
  5. A. K. prot. 202 1657.
  6. A. K. prot. 175 1675.
  7. A. K. reg. 276 1639 och 2 1640.