alla repslagare i Stockholm att hålla sig färdiga att arbeta på amiralitetets gamla reparbana, som till detta arbete måtte ofördröjligen upplåtas.[1]
Flottan egde äfven en väderqvarn med ett par stenar på Ladugårdslandet. Denna låg på en bergshöjd i nuvarande qvarteret Kronqvarnen, der huset med adressnummer Artillerigatan 46 nu ligger.[2] Qvarnen omtalas först år 1637, då hon uppläts till en mjölnare mot ett årligt arrende[3] och var sedan hela denna period utarrenderad.[4]
Djurgården.På kartor öfver Djurgården från slutet af 1600- och början af 1700-talen förekommer på sydvestra udden, som skjuter fram mellan nuvarande Kastell- och Beckholmarne, en af hus bestående stor fyrkant kallad “båtsmanshus“.[5] Denna komplex af hus utgjordes af stugor, dels för sjuka och dels för friska båtsmän att bo och bespisas uti. Det var således den tidens sjukhus och kasern.
Om sjukstugorna är härofvan berättadt.[6] De uppfördes år 1668 och utgjordes af tolf à fjorton från Åland hemtade stugor, 20 fot i fyrkant.[7]
År 1669 beslöt man att uppföra stugor på Djurgården,
der 250 à 300 uppfordrade båtsmän och bösseskyttar kunde
bo och bespisas, såsom om skeppsbord.[8] Stugorna uppsattes
året derpå. För kapten Bengt Larsson, som hade
utspisningen om hand, utfärdades en instruktion, innehållande bland
annat följande föreskrifter:
- ↑ A. K. reg. 16⁄7 1675.
- ↑ Efter kartor från början af 1700-talet.
- ↑ A. K. reg. 10⁄10 1637.
- ↑ Betecknande för tidens förhållanden är amiralitetskollegiets bref d. 7 aug. 1668 till borgmästare och råd i Stockholm: “Alldenstund amiralitetskollegium hafver låtit sig berättas, att den platsen, som är omkring amiralitetets väderqvarn på Ladugårdslandet, skall begynna temligen att blifva bebygd och ännu esomoftast utdelas tomter deruppå; hvarföre och såsom amiralitetskollegium befruktar att samma väderqvarn derigenom i längden torde ske för när, alltså är härmed kollegiets begäran, det Eder gode herrar om sådant i tid behörigen att förekomma, behagade med det första utmäta låta och den tillegna så stor plats rundtomkring, som pröfvas kan att dertill behöfves, på det vädret igenom någon byggnad icke varder till dess fortgång betaget och förhindradt“. (A. K. reg.)
- ↑ Platsen utgöres nu af qvarteret Trehörningen och alldeles bredvid åt Långa Gatan är qvarteret Kyrkogården, som år 1675 användes af amiralitetet till begrafningsplats.
- ↑ Sid. 110—111.
- ↑ A. K. reg. 8⁄2 och 12⁄9 1667.
- ↑ A. K. prot. 14⁄5 och 13⁄7 1669.
