Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1635-1680.djvu/174

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
156
12. FLOTTAN I STOCKHOLM. 2. PERSONALEN.

tunnor.[1] År 1651 antogs en espingsbyggare till mjölnare mot en årlig lön af 75 daler, hvaremot den vanliga tullskäppan af privates mäld tillföll kronan och skulle inläggas i tullkistan, till hvilken proviantmästaren hade nyckeln.[2] Men redan fyra år derefter antogs en ny mjölnare, som skulle erhålla den vanliga “tullkappen“, mot det han fritt förmalde kronans spanmål och erlade ett årligt arrende af sexton tunnor.[3] Detta höjdes till trettio tunnor år 1659.[4] Men som amiralitetet så litet begagnade qvarnen, beslöts år 1673, att mjölnaren skulle lemna tjugufyra tunnor spanmål i årligt arrende, men få tullskäppan, så väl af kronans som enskildes mäld.[5] Arrendet höjdes till trettio tunnor år 1675 och till trettiosex år 1676.[6]

Å den nya väderqvarnen på Skeppsholmen antogs mjölnare år 1667 med viss årlig lön. Han skulle stöta hampa för buldansväfveriet och mala spanmål för amiralitetet, men ej få någon tullskäppa.[7]

Grynqvarnsmjölnaren eller, såsom han också kallades, hästeqvarnsmjölnaren i Kungsgården hade årlig lön.[8]

Bagaren var anstäld vid amiralitetets bageri i Kungsgården. Han skulle leverera 160 skålpund (“åtta pund“) vältorkadt kajutbröd eller gement bröd af hvarje tunna mjöl mot en betalning af 14 daler för hvar tunna mjöl, som han bakade. Kronan bestod ved, men sjelf skulle han hålla folk. I afgång fick han beräkna hvar sextonde tunna sig till godo.[9] År 1650 bestämdes, att bagaren skulle erhålla i ett för allt 420 daler om året och i afgång hvar sextonde tunna.[10] Detta ändrades år 1651 till 300 daler i lön, hvar sjuttonde tunna i afgång och 15 daler för hvar tunna mjöl, som han under året bakade upp utöfver 1,500 tunnor,[11] hvilket nedsattes år 1677 till 6 öre för hvar tunna mjöl mera än 2,500 tunnor.[12] Vid tjenstens förlust fick han ej baka åt privata personer.[13]

Bryggeriet i Kungsgården sköttes af proviantmästaren sjelf.[14] Bryggaren hade folk och ved fritt och skulle för sitt

  1. A. K. reg.  4 1644.
  2. A. K. reg. 155 och 176 1651.
  3. A. K. reg. 31 1655.
  4. A. K. reg. 309 1659.
  5. A. K. reg. 71 1674.
  6. A. K. reg. 263 och 1212 1675.
  7. A. K. reg. 92 1667.
  8. A. K. reg. 1412 1675.
  9. A. K. reg. 156 1636 och 12 1642.
  10. A. K. reg. 13 1650.
  11. A. K. reg. 21 1651.
  12. A. K. reg. 1212 1677.
  13. A. K. reg. 277 1664.
  14. A. K. prot. 2611 1670.