Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1635-1680.djvu/187

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
169
PERSONAL.

Amiral Sjöhjelm fick ej stanna länge. Han ansågs mindre lämplig att föra befälet i Göteborg och entledigades derifrån d. 6 juni 1660.[1] I stället beordrades dit amirallöjtnant Daniel Strussflycht.[2] Den 27 okt. 1666 beslöt amiralitetskollegium, att han skulle upphöra med befälet i Göteborg och detta i stället öfvertagas af en kapten.[3] Till följe häraf flyttade Strussflycht i aug. 1667 till Stockholm.[4] Derefter hade kapten Mårten Ankarhjelm befäl å varfvet vid de små reparationsarbetena, som der förekommo.[5] År 1674 fick han löjtnant Olof Svensson i Pölsebo till sitt biträde.[6]

Sedan Danmark år 1675 förklarat Sverige krig, förordnades kanslirådet grefve Gabriel Turesson Oxenstjerna (som varit skeppskapten 1668) att inrätta en skeppsflotta i Göteborg och deröfver hafva kommando.[7] Kommendör Mårten Ankarhjelm erhöll uppdrag att befästa Billingen.[8] Oxenstjernas uppdrag öfverflyttades d. 5 jan. 1676 på major Erik Sjöblad,[1] hvilken kort derefter befordrades till amirallöjtnant. Hans närmaste underlydande och biträden voro majorerna Per Rosenholm och Fredrik Rotkirch samt den till kommendör befordrade Mårten Ankarhjelm.[9] Sjöblad tillfångatogs i slaget d. 1 juni 1677 under Låland och Falster, men utvexlades och kom i oktober samma år tillbaka till Göteborg.[10]

År 1678 hade riksamiralen G. O. Stenbock direktionen af försvaret af Göteborg och gränsen mot Norge. Under honom lydde då amiral Sjöblad och major Rotkirch. Enligt Stenbocks bref d. 2 jan. 1679 till amiralitetskollegium hade k. maj:t bestämt, att detta år skulle den militära personalen vid flottan i Göteborg utgöras af major Rotkirch, tre kaptener, åtta löjtnanter, trettiotre underofficerare och etthundra kofferdibåtsmän.[11] År 1680 reducerades Göteborgsstaten ytterligare, så att han skulle under major Fr. Rotkirch utgöras af blott en löjtnant, en skeppare, en konstapel och en högbåtsman.[12]

År 1646 antogs Birge Månsson Hammar till

  1. 1,0 1,1 R. R.
  2. R. R. 236 1660.
  3. A. K. prot.
  4. A. K. reg. 247 1667 och A. K. ank. handl. Strussflychts bref 308 1667.
  5. A. K. reg. 138 1670.
  6. A. K. reg. 184 1674.
  7. R. R. 179 1675.
  8. R. R. 229 1675.
  9. A. K. ank. handl. P. Rosenholms bref 282 1676, A. K. reg. 224 1676 och 192 1677.
  10. R. R. 2310 1677.
  11. A. K. ank. handl.
  12. A. K. reg. 154 1680.