byggningsskrifvare vid skeppsgården med 150 daler årlig lön, hvilken år 1663 höjdes till 250 daler.[1] Han fortfor i samma befattning ännu år 1680.
Rådmannen i Göteborg Niklas Preutz antogs d. 19 jan. 1676 till kommissarie vid flottan derstädes,[2] i hvilken egenskap han egde att anskaffa förnödenheter vid skeppens utredning. Han utnämndes d. 19 maj 1676 till assessor och skulle med råd biträda den, som förde befälet öfver flottan i Göteborg; hans lön bestämdes till 600 daler årligen.[2] Han adlades för sina tjenster år 1678 och erhöll afsked d. 16 mars 1680 med vitsord att med trohet och nit fullgjort sina åligganden.[2]
Kammarskrifvaren i amiralitetskollegium Johan Schuman antogs år 1676 till proviantmästare vid sjöstaten i Göteborg.[3] Han var det ännu 1680.
Till fiskal vid samma stat utnämndes Peter Westphal år 1678 med en årlig lön af 100 daler. Han rymde efter ett års tjenstgöring.[4]
År 1657 antogs Daniel Lund till bardberarmästare härstädes. Han hade 600 daler i årlig lön med skyldighet att hålla två gesäller.[5] Han dog i dec. 1665 och någon ny bardberare antogs ej förr än åren 1677—1679.[6]
Jakob Jakobsson var byggmästare åren 1655 och 1659—1665; han hade 500 daler i årlig lön.[7] Den 19 april 1659 antogs Francis Sheldon från England af konungen på Kronborg till skeppsbyggmästare med en årlig lön af 1,500 daler.[2] Han skickades till Göteborg, hvarest Jakobsson derefter hade blott att verkställa reparationer och bygga några strussar. Sheldon flyttade till Stockholm i början af år 1666, hvarefter någon byggmästare ej fans i Göteborg förr än 1670, då Klas Jakobsson Voss dertill utnämndes. Han afgick dock redan år 1676.
Dessutom funnos åren 1661—1664: en mästerknekt (Robert Terner), tjugufyra à tjugusju timmermän, sju à åtta smeder, några snickare, fyra borrare och två sågare.[8]
