Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1635-1680.djvu/192

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
174
15. FLOTTAN I STRALSUND.

skogsarbetena vid Stralsund. Under honom skulle skrifvaren Håkan Dahl redovisa för alla kostnaderna.[1] Efter upprepade påminnelser förmåddes Kinnaird först i slutet af år 1667 att resa från Stralsund till Stockholm, der han dog från sin redovisning i febr. 1668.[2]

Det gick ej heller bra för kapten Casten. Folket rymde från honom och likaså skrifvaren Håkan Dahl med 600 daler. Derför beslöt amiralitetskollegium år 1667 att sända till Stralsund en person “med en ampel och god instruktion“.[3] Denna person blef major Henrik Tomasson Leijonfelt, hvilken med löjtnant Karl Pijl och fiskalen Sven Brandt beordrades dit att ransaka om ekhygget och besigtiga skogarne.[4] Major Leijonfelt kom tillbaka till Stockholm i september samma år och anförde åtskilliga klagomål öfver kapten Casten.[5] Denne skulle likväl få stanna öfver öfver vintern.[6] Den 29 april 1668 beordrades major Leijonfelt åter till Stralsund, der han skulle taga befälet öfver ekhygget. Ewald Seger utnämndes samma dag till bokhållare och redogörare.[7] Under major Leijonfelt tjenstgjorde åren 1668—1669 löjtnant Karl Pijl, en holmskeppare, fjorton sågare, en hjulmakare, en mästerknekt, tre timmermän, en smed, två hejdridare, femton kuskar, tio stalldrängar, en profoss och femtiotre gemene, förutom fyra skeppare med trettiotvå man på två bojorter, en struss och två jakter.[8] I juni 1670 reste major Leijonfelt efter erhållet tillstånd derifrån och befälet öfvertogs af löjtnant Pijl.[9]

Den 24 sept. 1672 klagade “samtliga kronans sågare vid skeppsvirkeshuggningen i Pommern“. De säga sig hafva intet på fötterna, de stå uti vattnet upp till knäna och draga sågen och nu blir det kallt, hvarför de anhålla att få ut något af sin innestående lön att köpa stöflar för, “ty på tre och ett halft års tid hafva vi inga penningar bekommit.“[10] Sin kost hade de likväl erhållit. Af brist på medel blef det emellertid allt svårare att hålla skogsarbetet i gång. Detta hade likväl försedt skeppsbyggnaderna å Skeppsholmen med icke

  1. A. K. reg. 2610 1666.
  2. A. K. reg. 67 1667 och 44 1668.
  3. A. K. prot. 76 1667.
  4. A. K. reg. 297 och A. K. prot. 267 1667.
  5. A. K. prot. 249 och A. K. reg. 211 1667.
  6. A. K. prot. 3110 1667.
  7. A. K. reg.
  8. S. K. A. afd. D. 11.
  9. A. K. ank. handl. Pijls bref 309 1670 och A. K. reg. 1911 s. år.
  10. A. K. ank. handl. 1672.