inseende på alla riksens örligsskep och flåtar, hvad heller de äro tillsammans eller särskilte och uti åtskilliga hampner: så ock på alle galejer, strutsar, lodier, båtar, pråmar, skepsbroar, på alle byggningar till siös, hvad nampn de hafva, som cronan angår, hvad heller de förehafvas vid Stockholms skepsgård eller annorstädes i riket och dess provincier, hvad heller de göras på räkenskap eller på tingat arbete, och på alt vissa ruller och längder, hvad som är, förkommer, tillgörs, kiöps eller förbättras; hafva richtiga ruller på alt siöfolket, dess vilkor och underhåll, bära omsorg att det är godt och nog, att skepen äre försörgde med tackel och tyg, stycken och låder, sampt hvad mera därtill hörer, färdigt och godt; och skall, såsom om krigsrådet [krigskollegium] är sagdt, likaså ock amiralitetet hafva administration och inspection öfver de tillordnade räntor, att de rätt efter den i räkningecammaren gillade och gjorda förordning inkrafde och utdelte varda; och där något af orsaker öfverblifver, sådant låta lefverera i räntecammaren, proviantet eller klädecammaren igen med en richtig räkning; och ju icke driste sig någon ny disposition att göra, rättande sig i alt efter deras undfångne instruction.“
Benämning. I öfverensstämmelse med regeringsformen kallades det nya kollegiet de första åren för “amiralitetet“. Kollegiets första sigill[1] utgöres af ett fullriggadt örlogsskepp under en kunglig krona och har till omskrift: “Regni Sueciæ admiralitatis sigillum“. Och under åren 1634—1638 afslutas kollegiets alla utgående expeditioner med: “af amiralitetet“ eller “actum amiralitetet“.
Benämningen amiralitetskollegium anträffas dock redan år 1636. Slutstrofen å kollegiets instruktion d. 30 april detta år för amiralitetskommissarien lyder: “Till yttermera visso är detta med amiralernas underskrift samt Kongl. Am:ts Collegii secret stadfäst och bekräftigadt, actum am:t; På det Konungsliga Ammira:ts vägnar“.[2]
Härefter förekommer benämningen amiralitetskollegium, i början sparsamt, men sedan allt oftare och efter 1645 är den i allmänt bruk. Registraturet, som hittills kallats för “registratur å de bref, som vid am:t passerade äro anno —“, kallas år 1645 för “am:ts collegii registratur“. Men någon officielt
