Hoppa till innehållet

Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1635-1680.djvu/203

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
185
ÅR 1679.

men blifvit nedtaget och låg nu en half mil från Wämmö. Huset skulle användas till förvarande af segel och annan redskap.[1] Den åberopade ritningen med beskrifning är ej bevarad, men antagligen låg denna Karlskrona första örlogshamn mellan Pantarholmen och Wämmö sydligaste udde, der den s. k. Tyska Bryggargården ligger. Slutligen rapporterade Rosenfelt d. 24 sept. att “skogen hugges ned vid hamnen och bergen brännas bort, skeppen Spes (2), Månen (2) och Andromeda (2) ligga förtöjda i hamnen, fast och säkert i muddern, den föreslagna skansen bör anläggas å den holme (Kungsholmen), som vid inloppet af Aspösund hänger vid Tjurkön“ samt att han höll på att lägga grund till ett corps de garde “på en udde af den stora ön, der man kan ha utsigt genom hamnen tvärt och ändlångs“.[1]

På grund af dessa rapporter, hvilka meddelades konungen, resolverade han den 27 september, att alla skeppen skulle läggas under vintern på den af Rosenfelt utsedda beqvämliga platsen, utom Viktoria (1) och Solen (1), hvilka skulle gå till Stockholm att repareras. Nästa vår skulle dessa skepp gå till flottans nya hamn med skeppsinventarier och annat, som kunde behöfvas, emedan “flottan kommer der stadigt att ligga.“[2] Samma dag expedierades också bref till landshöfdingarne i Kronobergs och Kalmar län att anskaffa och skicka timmer och bräder till flottans nya hamn å blekingekusten för uppförande af nödiga tarfvehus.[2]

Den 15 oktober hade amiral Wachtmeister kommit till platsen och stannade der ända till d. 7 november. Han bodde i Lyckeby.[3] Den 6 november kom äfven konungen dit. Det uppgifves att denne då afslutat köp med egaren till Trossö, bonden Vittus Andersson. Något skriftligt köpeaftal har ej kunnat uppvisas. Det har äfven blifvit sagdt, att Vittus Andersson nekat att sälja sin ö och derför tagits i fängsligt förvar. Detta torde icke varit händelsen, ty Vittus Andersson var såsom vittne närvarande vid en ransakning inför sjörätten i Karlskrona d. 5 jan. 1680.[4] Man torde komma sanningen närmast genom att antaga, det egaren genast afstått sin eganderätt till kronan mot någon tillfällig godtgörelse.

  1. 1,0 1,1 A. K. ank. handl.
  2. 2,0 2,1 R. R. 279 1679.
  3. A. K. reg. Wachtmeisters reg.
  4. A. K. ank. handl. 1680: rättens protokoll.