Första gången namnet “Carls Crona“ förekommer i denna
tids handlingar, är i ett bref d. 21 november 1679 från
amiral Erik Sjöblad.[1] Officiell blef benämningen genom
konungens d. 5 dec. nämnda år utfärdade bref, hvilka utgöra så
att säga Karlskrona stiftelseurkund. Dessa bref, sex till
anlet, innehålla:
att örlogsflottan skall härefter blifva liggande i
“Carls-Crona“;
att ett större skeppsvarf skall inrättas derstädes;
att allmogen i Blekinge skall under stundande vinter
hugga ekar för skeppsbyggeriet i Karlskrona;
att samma allmoge skall äfven fälla och nedföra till sjön
virke till femtio tarfvehus, hvilka behöfvas i Karlskrona till
bostäder åt betjente samt till magasin och förrådshus;
att öfversten och generalqvartermästaren Erik Dahlberg
skall draga försorg att arbetet med skansarne i Aspösund
och Karlskrona så snart som möjligt påbörjas och blifva
färdiga; samt
att de på Vaxholms och Dalarö skansar befintliga tolf
36-pundiga stycken och tolf halfva kartover skola nästa vår
skickas till Karlskrona för skansarne derstädes.[2]
Dagen derpå d. 6 december utfärdades instruktion för amiral Hans Wachtmeister, hvarigenom han erhöll “absolut direction“ öfver skeppsbyggeriet i Karlskrona.[3]
Då amiral Wachtmeister reste d. 7 november i sällskap med konungen från de nya anläggningarne å Wämmö, erhöll amiral Erik Sjöblad öfverbefälet. Han hade 500 man till vintervakt. Dessa inqvarterades hos bönderna, hvilka skulle gifva dem husmanskost mot ersättning.[4]
Vid slutet af året reste Sjöblad från Karlskrona och öfverlemnade befälet till major Cornelius Didriksson Thijssen Ankarstjerna.[5]
År 1680.Ankarstjerna befordrades till schoutbynacht i februari 1680 och förde befälet i Karlskrona under hela året. Han kan anses såsom den första stationsbefälhafvaren. Hans
