Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1635-1680.djvu/23

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
5
INSTRUKTION.

5 daler för hel dag och 14 daler för hvarje timme[1]. Inga utgifter fingo ega rum, utan efter “amiralitetsrådets (kollegiets) underskrifna zedell.“

Beträffande tjenstemännen innehåller förslaget, att amiralitetet skall vara försedt med en sekreterare, en bokhållare, en fiskal, en notarie, en kassör och fyra skrifvare. Af dessa skulle sekreteraren, bokhållaren och fiskalen tillsättas af kungl. maj:t och de öfriga af kollegiet. Tjenstemännens arbetsdag började kl. 6 f. m.[2] När amiralitetskollegium hade sin lokal på slottet, skulle de alla inställa sig der kl. 8 f. m. hvarje söckendag “att förnimma hvad i ett eller annat kan blifva befaldt och sedan gå hvar till sitt verk igen“.[3]

Hvad slutligen beträffar kollegiets trenne uppgifter, så voro de enligt Salvius:
 1:o) skeppsflottans vidmagthållande;
 2:o) skeppsfolkets anskaffande, beväpnande, öfvande och underhållande;
 3:o) “justitien och rättegången öfver de personer och saker, som under amiralitetets jurisdiction höra“. Sålunda borde kollegiet hvarje vår och höst ingifva till k. maj:t ett skriftligt betänkande om huru många skepp och farkoster borde hållas, byggas och slopas, åtföljdt af förslag om skepps byggande, utsirande, tacklande, bestyckande och förseende med all nödtorft. Allt som behöfdes för flottan skulle upphandlas “med hela collegii vetskap och samtycke“.[4]

Emellertid utfärdade amiralitetskollegium samma år 1636 tio instruktioner och fullmagter för kommissarien, byggnings-, proviant-, smedje-, reparbans-, regements- och kompaniskrifvare m. fl. innehållande hvar och ens skyldigheter, äfvensom d. 21 okt. 1637 en allmän ekonomisk instruktion, huru en hvar hade att förhålla sig vid dispositionen af inkomster och utgifter.[5] I den senare föreskrefs att “befallningszedlar“ (nu kallade anordningar) skulle af en eller alla “commendanterna“

  1. Dessa föreskrifter blefvo likväl icke följda. I allmänhet arbetade kollegiet året om, ehuru med julferier, som ofta utsträcktes ända till slutet af januari. För tjugusex af åren 1649—1680 finnas fullständiga protokoll i behåll. Under dessa år har kollegiet varit tillsammans 2810 dagar. Detta gör i medeltal 108 dagar per år eller omkring två dagar i veckan.
  2. AK. prot. 262 1680.
  3. AK. reg. 109 1645.
  4. Salvius förslagsinstruktion.
  5. AK. reg.