Hoppa till innehållet

Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1635-1680.djvu/241

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer


223
KONTANT LÖN.

         År          Årsbelopp i daler s. m.
 Magasinspersonalen.    
Proviantmästare



1642—1648 300
1649—1660 400
1661—1680 450
Proviantskrifvare

1636—1641 250
1642—1679 150
Källarsven, lika med manskap 1654—1679 64½
Proviantdräng, d:o  1635—1679 64½
Väderqvarnsmjölnaren å Ladugårdslandet 1651—1671 75
 D:o  å Skeppsholmen 1667—1680 200
Grynqvarnsmjölnaren i Kungsgården 1651—1680 76½
Bagaren i Kungsgården, se sid. 156 1636—1680
Bryggaren i d:o  se sid. 157 1636—1679
Tunnbindare 64½




Häraf torde framgå att lönerna icke voro mycket vexlande. De förbättrades något år 1640, men nedsattes delvis år 1661, då riksskattmästaren Gustaf Bonde upprättade sin första riksstat.

Lönerna torde varit tillräckliga för uppehället, blott de hade utfallit ordentligt. Men nu gäckades alla ekonomiska beräkningar. En jemförelse med nutidens löner utfaller ganska förmånligt för 1600-talets, i synnerhet då man tager i betraktande de ringare anspråk, som den tiden stälde på lifvet. Om en daler s. m. anses motsvara omkring sex kronor i nutidens mynt, så hade en amirallöjtnant omkring 6,000 kr. i årlig lön, en major 4,500, kapten 2,400, löjtnant 1,800, underlöjtnant 1,500, underofficer 900 kr. o. s. v.

Förläningar.Till den kontanta lönens förbättrande och såsom belöning för särskilda tjenster meddelades förläningar. Som dessa, särdeles under drottning Kristinas tid, utdelades ganska rikligt, så utgjorde de för många en ganska beaktansvärd del af löneförmånerna. De hade dessutom den fördelen framför den kontanta lönen, att utgöra en säker inkomst.