641⁄2 daler årligen, namn af “båtsmanstraktamente“ och lades till grund för en spisordning, efter hvilken de fingo ut sin proviant. Sammaledes med hemkallsbåtsmännen: så snart de inmönstrat på Skeppsholmen skulle de genast njuta kost.[1] Således fingo de ej någon kontant lön.
Med anledning af detta allmänna uttagande af proviant
beslöt amiralitetskollegium år 1669 att, såsom ofvan är nämdt,
uppföra stugor på Djurgården, der båtsmännen kunde bo och
bespisas för en billigare kostnad, än när hvarje karl fick kost
för sig.[2] Denna spisning började d. 1 sept. 1670. Efter
nämnde månads utgång anmälde regementsskrifvaren Hans
Seseman, att af kosten för de etthundra man, som under
månaden bespisats, var en tredjedel öfver och i behåll.[3] Nu
utfärdade amiralitetskollegium en instruktion om utspisningen,
innehållande bland annat:
att tillsynen skulle utöfvas af kapten Bengt Larsson;
att fem man skulle vara i hvarje backlag och bespisas
efter den derför faststälda spisordningen;
att kaptenen skulle tillse, att skämd eller dålig proviant
icke utlemnades; och
att både han och proviantskrifvaren skulle hvarje månad
afge redovisning för mathållningen.[4]
För proviantskrifvaren utfärdades särskild instruktion d. 15 juli 1672. Han skulle verificera sin redovisning med regementsskrifvarens rulla.[5]
Kapten Bengt Larsson afled d. 28 jan. 1676. Han efterträddes af kommendör Pål Rumpf. Dennes instruktion är af samma innehåll med tillägg att middagsmålet skall intagas kl. 11 f. m. och aftonmålet kl. 6 e. m. samt att han skall vara närvarande, så vid utlevereringen från proviantmagasinet till skrifvaren, som ock då denne aflemnar provianten till kocken.[6]
Denna spisning fortfor till och med år 1679.
Skeppspojkarne hade två tredjedelar af en båtsmans kost.[7] De, som åto hos sina föräldrar, fingo en daler i veckan i kostpenningar.[8]
