derefter till personalstatens aflöning, officerarnes gage och månadspenningar.[1]
I bilagan 9 meddelas en tablå öfver utgifterna, upprättad med ledning af samma källor, som ligga till grund för inkomsttablån. De införda beloppen grunda sig i allmänhet på hufvudböcker och liqvider och böra derför framställa de verkliga utgifterna. Särskildt torde detta vara förhållandet med siffrorna för åren 1661—1672, hvilka grunda sig på de utförliga liqvider, som upprättades med anledning af den af konung Karl XI förordnade förmyndarräfsten.
Anmärkningsvärdt är, att hufvudböckerna icke redovisa för krigskostnader. Utöfver ordinarie staten anvisades:
| För hvartdera af åren 1659—1660 | För år 1675 | För år 1678 | |||
| Till | aflöning åt de engelska värfvade | 103,223 | — | — | |
| „ | aflöning, traktamenten och handpenningar till befälet | — | 91,041 | 54,240 | |
| „ | aflöning åt båtsmän och bösseskyttar | — | 25,000 | 50,000 | |
| „ | beklädnad åt d:o d:o | — | 17,058 | — | |
| „ | friförtäring | 362,126 | 236,836 | 350,000 | |
| „ | inköp af ett skepp, en bojort och en skuta | — | 13,708 | — | |
| „ | flottans utredning | — | 242,509 | 40,000 | |
| „ | „ bestyckning | 119,878 | 37,613 | — | |
| Summa daler | 585,227 | 663,765 | 494,240[2] | ||
Ibland påfördes amiralitetet utgifter för främmande ändamål, såsom då Söderkompaniet år 1645 befriades från att betala kostnaden för expeditionerna till Vestindien för kompaniets räkning åren 1642 och 1643 med skeppen Svan (3), Fama (3) och Kalmar Nyckel (3), utan skulle alla dessa kostnader betalas af amiralitetet.[3]
