Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1635-1680.djvu/280

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
262
36. INKOMSTER OCH UTGIFTER.

Den betydliga reduktionen af skulderna, som hufvudboken för år 1680 utvisar, torde ej skett under detta år ensamt, utan under fem à sex år, allt efter som medel influtit, ehuru afbetalningarne bokförts för år 1680.[1]

Af de resterande lönerna utgjordes omkring hälften af gemenes lön. Deras vid 1649 års utgång innestående fordringar hade visserligen blifvit afskrifne,[2] men snart var man åter i de gamla hjulspåren och vid 1659 års utgång hade de gemene att fordra 283,334 daler. Vid 1670 års slut utgjorde samma fordran 299,095 daler. Såsom bevis på huru hårdt folket behandlades i löneväg, kan anföras, att då inspektor Ebbe Simonsson på egen kredit upplånat litet penningar för att kunna gifva arbetsfolket vid Karlshamns varf något af deras intjenta lön till julen 1672, så föreskref amiralitetskollegium, att räntan på dessa penningar skulle proportionsvis afdragas å folkets lön och fick icke drabba kronan.[3]

Leverantör hade ofta svårt att utfå sin betalning. Så hade köpmannen i Lübeck Peter Drost besörjt skeppsflottans proviantering år 1655 utan att få liqvid. I oktober reste han till Stockholm och “gick der som en ruinerad man“, utan att kunna få några penningar af räntekammaren, än mindre i amiralitetets kassa, der inga medel heller funnos.[4] År 1669 skref amiralitetskollegium till k. maj:t, att kollegiet måst hos en mängd enskilde personer anhålla om leveranser mot betalning framdeles, men att dessa skulder nu blifvit så stora, att amiralitetet alldeles förlorat krediten. Rådmannen i Stralsund Niklas Bauman, som försträckt proviant och aflöning till folket vid ekhygget i Pommern för tillhopa 18,000 daler, hade förklarat sig icke vilja förskjuta något vidare, förr än han fått betaldt, så att arbetet der komme att stadna, såvida ej amiralitetet anvisade medel till hans förnöjande.[5]

Utom skulder för obetalda leveranser, så hade amiralitetet sådana äfven för upptagna lån. För dessa betalades en ränta, som vexlade mellan sex och tolf procent. Major Adrian Ankarhjelm vid flottan i Göteborg erhöll tillstånd år 1659 att

  1. Detta års liqvider för resterande löner upptaga flera hyllfack i sjökrigsarkivet och kunna svårligen hafva upprättats under ett år.
  2. Se sid. 212.
  3. A. K. reg. 221 1673.
  4. A. K. reg. 2410 1655.
  5. A. K. reg. 58 1669.