amiralitetskollegium mycket penningar. Riksamiralen klagar i rådet d. 11 dec. 1667 öfver den stora nöd, folket lider vid amiralitetet, emedan de ej få någon lön. I synnerhet är byggmästaren Sheldon olycklig, som icke allenast måste umbära sin lön, utan ock försträckt amiralitetet 15,000 daler i förhoppning att få igen sina penningar af de engelska subsidiemedlen, men intet fått, emedan vexeln på samma medel kommit protesterad tillbaka från Hamburg. Han är nu sinnad att resa härifrån, hvilket vore till obotlig skada, emedan skeppsbyggeriet derigenom skulle komma att alldeles ligga nere.[1] Året derpå befaldes kammarkollegium att af licentmedel betala mäster Sheldon nämnde 15,000 daler.[2]
Fordringar.Det kan synas säreget, att amiralitetet kunde hafva några fordringar, då det hade så stora skulder. Men så var verkligen förhållandet, ehuru det ej framgår hvarken af amiralitetskollegiets protokoller eller räkenskaper.
Vid den revision, som företogs med amiralitetet i anledning af riksamiralen G. O. Stenbocks fruktlösa expedition år 1675, kommo amiralitetets ej obetydliga och delvis ganska gamla fordringar fram i dagen. De äro förtecknade å en af kamreraren i kammarkollegiets militiekontor Georg Wallrave d. 3 april 1676 till undersökningskommissionen ingifven uppgift.[3] Denna innehåller:
| A) Fordringar af personer, som icke tillhöra amiralitetsstaten: | ||
| Daler | ||
| H. maj:t enkedrottningen | 1,326 | |
| Riksmarsken K. G. Wrangel | 15,451 | |
| Rikskanslern M. G. De la Gardie | 3,480 | |
| Riksrådet Per Sparre (död 1669) | 1,580 | |
| Friherre Lars Klasson Fleming | 1,194 | |
| Öfverste Henrik Cronstjerna | 3,109 | |
| Kommissarierna Abraham och Jakob Reenstjerna | 4,021 | |
| Borgmästaren Olof Larsson | 1,938 | |
| Rådman David Volker | 1,498 | |
| Faktorn i Amsterdam Peter Trotzig | 8,206 | |
| Handelsman Peter von Beck | 1,785 | 43,588 |
