Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1635-1680.djvu/291

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
273
KONTANTA REDOGÖRELSEN.

Det synes således att goda bestämmelser icke saknades för åstadkommande af en tillfredsställande bokföring och en effektiv kontroll. Men en sak är att utfärda goda föreskrifter, en annan är att få dem att efterlefvas. Och detta senare lyckades icke. Hufvudboken blef icke färdig förr än flera år efter det, som hon omfattade. Den 23 nov. 1640 skref räkningekammaren och kräfde resterande hufvudböcker ända från och med år 1635.[1] År 1670 saknades hufvudböcker från och med år 1662.[2]

Någon verklig kontroll fans ej heller. Då kassören Elias Månsson erhöll afsked i januari 1666, kunde han ej redovisa sin kassabehållning. Ännu vid hans död två år derefter var bristen ej ersatt, utan amiralitetskollegium måste lägga beslag på hans qvarlåtenskap.[3] Kommissarien Johan Lang (Palmström) anmälde vid amiralitetskollegiets sammanträde d. 29 april 1670, att kamreraren Tomas Tomasson gifvit år 1663 qvitto till kamreraren vid stora sjötullen Olof Starenflycht å bekomna 8,000 daler, men att beloppet icke blifvit uppdebiteradt i räkenskaperna.[4] Någon strängare åtgärd vidtogs icke med anledning häraf med Tomasson. Han fick stanna qvar i tjensten, ehuru beloppet ej ersattes. Då han afled år 1672, begärde kollegiet qvarstad å hans efterlemnade egendom. Dock var skulden ännu år 1678 oliqviderad, ty kollegiet anmodade då fiskalen Teofilus Mellin att “förhindra kamrer Samuel Ekling att sätta sig i besittning af sin salig svärfaders kamrer Tomas Tomassons stenhus vid Regeringsgatan på Norrmalm, förr än den sistnämndes skuld till amiralitetet 8,000 daler s. m. blifvit godtgjord.“[5]

Lika dåligt var det bestäldt med kontrollen öfver båtsmansdagsverken. Vid förenämnda räfst af deputerade vid 1680 års riksdag anmärktes, att båtsmännen användts till enskild nytta. Riksråden hade för egen räkning användt omkring 165,500 båtsmansdagsverken, af hvilka riksamiralen G. O. Stenbock begagnat 52,607 stycken, riksrådet och amiralen Nils Brahe 45,788, d:o d:o Klas Stjernsköld 41,598, riksmarsken K. G. Wrangel 17,988 o. s. v. Som de utgjorts på kronans kost, så värderades de lika med ett dagsverke i

  1. S. K. A. ank. handl.
  2. S. K. A. afd. B K. bref 1612 1670.
  3. A. K. reg. 142 1668.
  4. A. K. prot.
  5. A. K. prot. 18 1678.
18