minskad, så upphandlades spanmål så väl inom som utom landet. Det senare i synnerhet från Riga, men äfven från Narva, Reval, Pernau, Stralsund m. fl. orter.
Mellan prisen å råg och korn var det ingen skilnad. Enligt amiralitetskollegiets registratur och protokoll m. m. voro priserna å en tunna spanmål:
Daler | ||
år | 1637, markegång i Norrland | 21⁄2 |
„ | 1640 | 21⁄2 |
derefter på 1640-talet | 3 | |
år | 1657 | 4 |
„ | 1660 i Reval | 6 |
„ | 1662 | 51⁄2 |
„ | 1663 | 4 à 51⁄2 |
„ | 1664 | 44⁄5 |
„ | 1668 | 3 |
„ | 1670 | 21⁄2 |
„ | 1672 | 32⁄3 |
„ | 1674 | 32⁄3 à 4 |
„ | 1675 i Narva | 31⁄3 |
„ | 1676 | 41⁄2 |
„ | 1677 | 43⁄4 |
„ | 1678 | 6 |
„ | 1679 | 42⁄3 |
„ | 1680 | 41⁄6 |
Tobak började man år 1675 att utdela på skeppen såsom extra förplägning. Till 1679 års flotta uppköptes genom kommissarien Johan von Streitbach 15,000 skålpund efter 2⁄3 daler skålpundet.[1]
Ärter erhöllos till större delen från östersjöländerna, såsom från Narva, Reval, Pernau, Riga, Kurland, Stettin, Wismar och Lübeck. I Göteborg kostade tunnan år 1645 71⁄2 daler,[2] i Wismar 1657 33⁄4 daler,[3] i Narva år 1645 4 daler och i Kurland samma år 41⁄3 daler.[4] I Stockholm var priset omkring 5 daler tunnan på 1660-talet och 4 daler år 1672, men steg derefter småningom ända till 10 daler år 1678,