| För | beslag, dörrjern, eselhufvuden, fönsterjern, hakar, isbillar, kofötter, pikar, portjern, pump- och flaggstakar, roderjern m. m. | 251⁄2 | daler | pr skeppund |
| „ | bultar och murankare | 18 | „ | „ |
| „ | bandknifvar | 8 | öre s. m. | stycket |
| „ | båtshakar | 6 | „ | „ |
| „ | espingsroder med beslag | 11⁄2 | daler | „ |
| „ | huggjern | 4 | öre | „ |
| „ | klohammare | 12 | „ | „ |
| „ | portringar | 2 | „ | „ |
| „ | skrapor | 4 | „ | „ |
| „ | yxor | 16 | „ | „ |
o. s. v.[1] Vid periodens slut torde arbetet i smedjorna legat nere, ty åren 1679 och 1680 tog amiralitetskollegium sitt behof af smide, såsom dörr- och skåpslås, gångjern, kofötter, yxor m. m. hos faktorn Vilhelm Schaij på Jäders bruk i trakten af Arboga.[2]
Nafvar och borrar från en till tolf tums införskrefvos från Amsterdam.[3] Fångkedjor tillverkades ej heller på Skeppsholmen, utan köptes från Arboga. De voro dels 18 fot långa med en ring i ändan och dels 72 à 90 fot långa, samt kostade 24 daler skeppundet.[4]
Spik tillverkades i spiksmedjan på Skeppsholmen. Stora qvantiteter uppköptes äfven och erhöllos från samma ställen som jernet eller från arrendatorn Otto Dress i Arboga, Vilhelm Schaij på Jäders bruk och Anders Appelbom på Söderby.[5]
Följande priser betalades:
| År 1635 daler |
År 1675 daler |
År 1680 daler | |||
| 4—5 | tums spik | pr skeppund | 21 | — | — |
| 6—8 | „ | „ | 191⁄2 | — | — |
| 9—12 | „ | „ | 161⁄2 | — | — |
| 10—20 | „ | „ | — | — | 162⁄3 |
| 2 | „ | pr 1,000 st. | — | 2 | 2 |
| 9 | „ | „ | — | — | 20 |
| 12 | „ | „ | — | 36 | — |
| Blyspik | „ | — | 2 | 2 | |
