erhölls efter reqvisition från krigskollegium.[1] År 1664 köptes fem skeppund lunta från barnhuset i Stockholm efter 28 daler skeppundet.[2]
Kulor och lod. Hvad som förut kallats för lod, började man under denna tid äfven kalla för kulor. De gjötos af jern, antingen rundkulor eller två kulor förenade med en stång, kallade stångekulor, från trettiosex- till enpundiga. Piké- och kedjelod omtalas år 1642,[3] men ej derefter.
Kulor och lod levererades af arrendatorn Otto Dress i Lindesberg,[4] af Hubert De Besche på Näfveqvarn[5] och af Gerdt Störning från Svärta jernbruk, en mil nordost från Nyköping.[6] Sådana erhöllos ock af krigskollegium.[7]
Granater omtalas vid flottan från år 1664. I motsats mot kulorna voro de ihåliga, men fylda med skrot. De voro aderton-, tolf-, sex-, fyra- eller trepundiga och erhöllos efter reqvisition från krigskollegium.[8]
Fyrverk.Under denna period fästade man ej samma stora vigt vid fyrverket, som på Erik XIV:s tid. De många olika slagen af fyrverk[9] inskränktes nu till fyrpilar och stormkransar. De brinnande fyrpilarne afskötos med stålbågar. En sådan kostade 3 daler och en fyrpil 1 daler.[10]
År 1657 anstäldes på Skeppsholmen skjutförsök med fyrpilar mot ett gammalt segel.[11]
Fyrverket tillreddes af bösseskyttar under tillsyn af fyrverkaren.[12] Amiralitetet hade äfven att ombesörja fyrverkerier vid högtidliga tillfällen, såsom vid kröningsfester o. d.[13]
41.
SJÖTJENSTGÖRINGEN.
Något reglemente för sjötjenstgöringen fans icke. Utom
de allmänna föreskrifter, som innehöllos i sjöartiklarne, så
- ↑ A. K. reg. 19⁄4 1642, 19⁄8 1653, 30⁄3 1665, 26⁄3 1679 m. fl.
- ↑ A. K. reg. 6⁄4 1664.
- ↑ A. K. reg. 19⁄4 1642.
- ↑ A. K. reg. 26⁄2 1645, 9⁄2 1653, 14⁄3 1655, 7⁄5 1656 m. fl.
- ↑ A. K. reg. 3⁄3 1651.
- ↑ A. K. ank. handl. 28⁄5 1677 o. 27⁄7 1679.
- ↑ A. K. reg. 19⁄4 1642 o. 18⁄6 1659.
- ↑ A. K. reg. 21⁄3 1664, 18⁄4 1676, 4⁄11 1678 m. fl.
- ↑ A. Z. flottans hist. sid. 384.
- ↑ R. A. riksstat för 1643.
- ↑ A. K. prot. 3⁄2 1657.
- ↑ A. K. reg. 15⁄7 1643.
- ↑ R. R. 22⁄10 1647.
