Nästa gång, år 1665, inrättades konvojer i Landskrona. I konvojafgift skulle erläggas en procent af varornas värde och 11 öre s. m. lästen af barlastade skepp.[1] För ändamålet skickades skeppen Göteborg (2) och Maria (2) i augusti till Landskrona. Minst sex skepp skulle på en gång konvojeras. Vid möte med främmande örlogsskepp skulle kaptenerna på konvojskeppen icke tillåta visitation af köpmansskeppen; blef något af dessa anfallet, skulle det manligen försvaras.[2] I december 1665 gingo konvojskeppen till Göteborg, der de upplade.
Tredje och sista plakatet om konvojer under denna period utfärdades år 1672. Konvojeringen skulle utsträckas ända till Portugal. I konvojafgift skulle utom en procent af varornas värde äfven erläggas 7 öre s. m. för hvar läst.[3] Denna konvoj förlades till Marstrand, der tre skepp stationerades. I aug. 1674 förlades de till Landskrona. Ett af dem gick i oktober hem till Stockholm och de båda öfriga i november samma år till Göteborg att upplägga.
Den 2 okt. 1673 utfärdade k. maj:t förbud att låta köpmansskeppen gå ut på sina resor utan konvoj. Den, som det gjorde, skulle likaväl vara skyldig att erlägga konvojpenningarne.[4] Icke desto mindre hände att köpmansskepp både i Göteborg och Marstrand gingo till sjös under skydd af egna s. k. “spaniefarare” och utan att erlägga konvojpenningar.[5] De flesta af dessa skepp blefvo likväl sedermera uppbringade i Nordsjön.[6]
43.
SJÖTÅG.
År 1635.Det sexåriga stilleståndet med Polen, som afslutades i
Altmark år 1629, gick till ända d. 30 juni 1635.[7]
