uti ett visst “dertill förordnadt gemak“ på Skeppsholmen för att “göra relation“ om resan samt öfverlemna diarier, redogörelser för handpenningar och armbössor. Denna “examen“ skulle ske i närvaro af holmamiralen eller någon af amirallöjtnanterna, kommissarien, notarien, fiskalen och den som förvaltar armbössemedlen.[1]
42.
KONVOJINRÄTTNING.
De sedermera så vanliga konvojerna togo sin början under
denna tid. År 1653 utfärdade drottning Kristina ett plakat
om konvojers inrättande vid Göteborg. Det heter der, att k.
maj:t, med anledning af det mellan republikerna England och
Förenta Nederländerna utbrutna kriget, som äfven till skydd
mot kapare, beslutat förlägga några örlogskepp i Göteborg,
der köpmansskepp, som vilja hafva konvoj, skulle finna dem
vid utgående ur Öresund till Vestersjön. Dessa köpmansskepp
fingo icke hafva andra än svenska eller neutrala magters varor.
Mötte konvojen någon kapare, fick han ej antastas. För
mötande krigsflotta skulle, efter derom framstäld begäran,
drottningens fullmagt samt uppgift å skeppen och deras last uppvisas.
Skeppen skulle konvojeras så långt in i engelska kanalen, att
de voro i säkerhet. Sedan skulle konvojskeppen genast bege
sig tillbaka till Göteborg, så vida ej några skepp funnes, som
ville tillbaka in i Vestersjön, då de skulle inväntas i Roscoffs
hamn.[2] En konvoj skulle i hvarje månad afgå från Göteborg
eller oftare, om tio köpmansskepp derom på en gång anhölle.
I konvojafgift skulle en procent af varornas värde erläggas
till tullkammaren i Göteborg.[3] Till följe häraf förlades
skeppen Herkules (1) och Merkurius (2) såsom konvojskepp i
Göteborg från september 1653 till april 1654.
