69 sårade.[1] Danska flottan hade 37 döda och 170 sårade.[2] Danska konungen fick högra ögat och örat skadade, dock ej så svårt som vanligen uppgifves.[3] Han stannade qvar på sitt skepp i flottan och skref derifrån d. 5—30 juli nio egenhändiga bref, i hvilka han nämner intet om sina sår.[4]
Utgången af slaget torde i det hela få anses oafgjord. Danska flottan hade icke dragit sig längre tillbaka än under Femern, der hon låg från d. 2 till d. 7 juli. Fleming behöll valplatsen och fann denna vid dagens inbrott d. 2 juli öfvergifven af fienden. Han lofverade på platsen hela dagen, utan att få sigte på något danskt skepp, och beslöt att gå in i Kielerviken att reparera. Den 3 juli ankrade han vid Kristianspris.[5]
Den 6 juli skickade Fleming skeppen Smålands Lejon (2), Jägaren (3) och Fortuna (3) till Stralsund efter öl, men de kommo tillbaka redan på morgonen dagen derpå, jagade af hela danska flottan, hvilken nu ankrade på redden utanför Kristianspris. På middagen höll Fleming krigsråd på Scepter (1), hvarvid beslöts, att man skulle anfalla danska flottan, så snart den väntade De Geers flotta kommit så långt in i Kattegatt som förbi Ålborg. Vid Kristianspris sänktes d. 10 juli det tjugufem år gamla skeppet Papegojan (3), som hindrade den öfriga flottan vid seglingen. Den 15 juli befaldes löjtnant Didrik Olofsson på pinassen Fenix att bränna de två danska brandskepp, som han eröfrat på redden af Trawemünde. Den 20 juli skref Klas Fleming till Lennart Torstensson, att det tjenade till ingenting att dröja längre med att bryta sig ut genom danska flottan. Den 22 juli började kejserliga tyska trupper att ströfva mellan Kristianspris och Kiel, i hvilken senare stad de inföllo d. 24 juli.[5]
Den 25 juli fördes några stycken från danska flottan i land vid Labö på östra sidan af Kielervikens mynning snedt emot Kristianspris.[6] Som denna lilla skans kunde blifva besvärande för svenska flottan, skref Fleming samma dag till Torstensson, att han skulle drifva bort danskarne derifrån. Detta blef Flemings sista bref.[7] På morgonen dagen derpå
- ↑ A. K. reg. 1644: Flemings bref d. 18⁄7 1644, hörande till hans journal.
- ↑ Chr. Bruun: Slaget paa Kolberger Heide.
- ↑ Se Chr. Bruuns utredning härom i “Slaget paa Kolberger Heide“.
- ↑ C. F. Bricka: Kong Christian den fjerdes egenhændige Breve.
- ↑ 5,0 5,1 A. K. reg. år 1644: Flemings journal.
- ↑ Chr. Bruun: Slaget paa Kolberger Heide sid. 143.
- ↑ A. K. reg. 1644: Flemings till hans journal hörande brefbok.
