(K).[1] Samma dag hade man fått skeppet Vestervik (2) af grund, hvarefter det skickades till Fåborg att reparera.[2] Den 8 och 9 april närmade sig flottan inloppet till Flensburgs viken, till hvilken viceamiralen Nicolaus Heldt dragit sig undan med sina skepp. Major Klas Uggla kom d. 9 april till flottan med skeppen Amarant (2) och Wismar (2).[3] Han hade seglat från Göteborg d. 5 april. Hans tredje skepp Rafael (2) hade gått till Landskrona med en last af bjelkar.[4]
Den 10 april skickades några hundra knektar i land att intaga Sonderburgs slott, men stormningen blef afslagen. På morgonen d. 15 gick flottan till segels åt Ärö och ankrade vid middagstiden d. 16 under Langelands södra udde. Flottan låg här ända till d. 27 april. Skeppet Ångermanland (K) skickades d. 16 på vakt vid Knudshoved i Stora Belt. Den 17 april beordrades amirallöjtnant Gustaf Wrangel på Herkules (1) med sju medelstora skepp och ett kompaniskepp att uppsöka sju danska skepp, som gått från Köpenhamn åt Östersjön. Den 20 affärdades major Tering Henriksson med tolf skepp åt Sonderburg att taga fyra danska skepp, som gått ut ur Flensburgs viken. På qvällen lemnade riksamiralen flottan för att möta konungen i Nyborg. Högsta befälet återtogs af Bjelkenstjerna.[3]
Den 22 april återkommo till flottan så väl Gustaf Wrangel som Tering Henriksson. Den förre hade lemnat skeppen Hjorten (2) och Wismar (2) i sjön att kryssa på Lübecks farvatten; den senare meddelade att sjutton danska skepp med tre galioter hade legat på Sonderburgs redd, men vid Terings ankomst dragit sig tillbaka in i Flensburgs viken. Samma dag skickades skeppen Falken (2) och Jägaren (3) till Nyborg med ombord på flottan varande soldater för att deltaga i ett anfall på Låland.[1]
Anfallet hade beslutats af konungen. Från Kronborg hade han begifvit sig till Korsör och derifrån d. 22 april farit öfver Stora Belt till Nyborg på skeppet Höken (3).[5] Der lågo nu skeppen Falken (2), Jägaren (3), Danska Falken (3), Ångermanland (K) och Sjöblad (L) samt en mängd
