Vid dagningen d. 1 maj såg man den fiendtliga flottan under segel styra med god fart mot Flensburgsviken. Då sålunda de båda fiendtliga flottornas förening var omedelbart förestående, kunde Gustaf Wrangel ej längre tänka på någon strid, utan lättade och började kryssa upp genom Stora Belt. Han ankrade d. 2 maj under Revsnäs på Selands vestra kust midt emot Samsö. Den 4 fortsattes seglingen, men blott till Hesselö på Selands norra kust, der flottan ankrade följande dag.[1] Der möttes skeppen Rafael (2) och Fenix (2), hvilka beordrats af konungen att uppsöka flottan för att förstärka henne.[2] Den 7 maj gick flottan åter till segels, men måste för stark motström ankra dagen derpå mellan Kullen och Seland. Den 13 fördes amiral Bjelkenstjerna på en esping in till Helsingborg för att få bättre vård. Följande dag lättade flottan ankar, men kom för stiltje ej längre än till Lappegrund. Den 17 maj kunde flottan ändtligen gå till segels. Gustaf Wrangel på skeppet Herkules (1) gick främst, passerade Kronborg kl. 2 e. m. och blef af den der sedan d. 6 april liggande engelska flottan under amiral Montague behörigen saluterad. Ankar fäldes under Hven. Den 20 maj inlöpte flottan till Landskrona, utom de skepp, som under major Klas Uggla dagen förut gått till Köpenhamn.[1]
D. 16 maj var konungen ombord på flottan vid Lappegrund och gaf major Klas Uggla order att med skeppen Amarant (2), Maria (2), Rafael (2), Fenix (2) och Halfmånen (K) gå att blockera Köpenhamn.[3] Sedan förordnades att skeppen Rafael (2) och Fenix (2) skulle utbytas mot Mars (2) och Månen (2).[4] Den 23 maj erhöll Uggla befallning att gå från Köpenhamn till Kronborg, så snart han fick se den väntade fiendtliga flottan komma.[3] Detta inträffade redan två dagar derefter. Amiral Opdams flotta kom då i sigte och Uggla gick derifrån till Kronborg.[5]
Emellertid hade England, Holland och Frankrike öfverenskommit, att fred borde åvägabringas mellan Sverige och Danmark på Roskildefredens grund samt att de engelska och
- ↑ 1,0 1,1 A. K. reg. 1659: Gust. Wrangels journal.
- ↑ R. R. 1⁄5 1659.
- ↑ 3,0 3,1 R. R.
- ↑ R. R. 18⁄5 1659.
- ↑ A. K. reg. 1659: Landskrona reg. 25⁄5.
flygte og søgte med sin Flaade Tilflugt i Wismar“ (Danske og norske Sømagt sid. 308)! Likaså H. G. Garde i sin “Historie“ sid. 235 och H. D. Lind: Frederik III:s Sømagt sid. 167.
