att jemte sekreteraren och kassören underskrifva alla sedlar, försträckningar och utbetalningar efter kollegiets (Nils Brahes) disposition.[1]
Tomas Tomasson dog år 1672 och efterträddes af sin måg Samuel Ekling, först såsom bokhållare, men sedan såsom kamrerare.[2] Han transporterades d. 15 mars 1676 till kamrerartjensten i krigskollegium.[3]
I Eklings ställe utnämnde amiralitetskollegium d. 28 april 1676 Nils Mallenius, ej till kamrerare, utan till bokhållare. Han skulle afsluta hufvudböckerna under öfverkommissariens inseende.[4] Emellertid utnämnde konungen d. 16 november 1678 “legationskamreraren“ Samuel Palumbus till kamrerare vid amiralitetet.[5] Men då han d. 3 febr. 1679 infann sig i kollegiet med sin fullmagt, resolverades, att som årets stat blifvit af konungen faststäld efter det fullmagten utfärdades och någon kamrerartjenst der ej blifvit uppförd, så kunde han icke af kollegiet mottagas[6]. Och emottagen blef han icke heller förr än d. 24 febr. 1680.[6] Bokhållaren Nils Mallenius blef nu utan tjenst, hvarför kollegiet skref till konungen och anhöll, att han måtte i stället erhålla den lediga inspektorstjensten vid Salberget.[7]
I början hade bokhållaren en, men efter år 1644 två skrifvare till sitt biträde. De kallades till år 1668 för “bokhållarens skrifvare“, men derefter för kammarskrifvare.[8]
KassörUppgift å kassörerna i amiralitetskollegium finnes i bil. 1.
Kollegiets d. 1 nov. 1638 utfärdade fullmagt för
kassören Johan Mikaelsson utgör, såsom vanligt var denna tid, på
samma gång en instruktion. Enligt denna skulle han:
emottaga och qvittera alla till amiralitetet ankommande
penningar;
uppvisa dessa qvittenser för bokhållaren, som skulle
bokföra dem;
- ↑ A. K. prot. 23⁄12 1668.
- ↑ A. K. reg. 17⁄6 1675.
- ↑ A. K. reg. 22⁄3 1676.
- ↑ A. K. reg. 28⁄4 1676.
- ↑ R. R.
- ↑ 6,0 6,1 A. K. prot.
- ↑ A. K. reg. 27⁄3 1680.
- ↑ R. A. riksstater. Bokhållarens skrifvare Krissner anmäldes af öfverkommissarien vid amiralitetskollegiets eftermiddagssammanträde d. 4 april 1676 att vara försumlig i sin tjenst, att hafva “absenterat“ sig på morgonen och nu i eftermiddag återkommit drucken. Härpå resolverades, att han skulle sättas i gemene mans arrest i corps de gardet och ej få annat dricka än spisöl. Vid sammanträdets slut på qvällen blef han “pardonnerad“ (A. K. prot.)
