utbetala penningar blott efter “beställningszedlar“,
underskrifna af alla eller någon af de tre amiralerna af rikets råd;
att månatligen afsluta sin kassaräkning, hvilken, sedan
den blifvit i kollegiet öfversedd och godkänd, skulle
öfverlemnas till bokhållaren;
att mottaga och redovisa kommis.[1]
Denna instruktion undergick icke någon nämnvärd förändring, utan förnyades vid hvarje ny tillsättning.
Till sitt biträde erhöll kassören från och med år 1642 en “penningräknare“.[2]
Sekreterare. Den 1 januari 1634 utfärdade amiralitetet fullmagt för Jakob Johansson att vara amiralitetskassör och tillika sekreterare. I sistnämnde egenskap skulle han “föra till registratur alla bref, kontrakter och zedlar, som af amiralitetet utgå.“[3] Från kassörstjensten befriades han 1635, då han följde amiral Erik Ryning på flottan till Pillau och Danzig. Han stannade der ända till september,[4] hvarefter han snart torde hafva afgått. Riksamiralen förordnade nemligen en person vid namn Hultenius att vara sekreterare i kollegiet. Detta sjelfrådiga tilltag klandrades i rådet d. 9 oktober och 24 november 1635, enär en sådan utnämning ansågs tillhöra konungen eller regeringen.[5] Hultenius tillträdde ej tjensten och ej heller blef någon ny sekreterare tillsatt, förr än i förening med kommissarietjensten d. 29 april 1636. Reinhold Leuhusen förordnades då, som förut är nämdt, till kommissarie och sekreterare.
År 1642 och allt framgent uppfördes i riksstaterna en sekreterare vid amiralitetet, hvadan kommissarien befriades från dennes göromål. Till sekreterare utnämndes år 1643 registratorn i k. kansliet Tyres Anondsson. Han dog i augusti 1654 och efterträddes omedelbart af notarius publikus i Stockholm Gudmund Spak. Han följde med riksviceamiralen K. G. Wrangel på flottan till Danzig 1655, var sedan med flottan till Öresund och under hela året 1659 i lägret hos konungen, hvilken han följde till Göteborg i januari 1660.[4]
Gudmund Spak var en duglig och nitisk sekreterare. Men han skattade åt sin tids ovana att till öfverflöd inmänga
